När det var min tur att föreslå månadens nya bok för min feministiska bokcirkel var ett av mina alternativ Helen Zahavis Dirty weekend, en jävla helg. Den vann omröstningen, och jag måste säga att jag var lite nervös för vad alla skulle tycka. Jag hade ju inte kunnat låta bli att berätta att det var en av mina favoritböcker som jag hade läst om många, många gånger. Men efteråt blev jag tveksam: det var ändå länge sen min senaste läsning och tänk om jag inte skulle gilla den lika mycket denna gång efter att ha höjt den till skyarna?
Jag oroade mig helt i onödan. Boken är fortfarande genialisk. Redan i första kapitlet, där den kuvade, förskrämda Bella som stalkas av en granne vaknar en morgon och upptäcker att hon har fått NOG rös jag av välbehag. Resten av Bellas helg - där hon verkligen inte tar någon som helst skit från män - är nästan lika härlig att läsa om. Det är inga djupa analyser, inget noggrannt tecknat personporträtt och inga som helst tankar på eventuella konsekvenser av Bellas ohämmade framfart. Det är bara styrka, pepp och ilska och jag älskar varenda sida. Det gjorde hela min bokcirkel också, den fick genomgående skyhöga betyg och vi hittade mängder av favoritcitat att läsa upp.
Så efter omläsning ca nummer åtta så får jag säga att Dirty weekend fortfarande har en ohotad plats i toppen på min all-time-favourites-lista.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar