My best friend's exorcism

Efter alla halvengagerade "den var väl ok"-texter från mig känns det jättekul att äntligen få skiva om en bok jag älskade! My best friend´s exorcism känns som en 80-talsskräckfilm, en coming-of-age-roman och en av de bästa vänskapsskildringar jag läst under de senaste åren. 
Abby och Gretchen har varit bästa vänner sedan i mellanstadiet, och de har alltid haft massor gemensamt och stått varandra väldigt nära. I high school börjar Gretchen förändras och bete sig allt mer märkligt, och Abby drar slutsatsen att hon måste vara besatt av en demon. Nu gäller det att till varje pris skaffa hjälp innan det är försent. Men hur långt ska hon egentligen gå för att rädda någon som verkligen inte vill ha hjälp?
80-talsmiljön förhöjer upplevelsen en hel del, men främst är det en spännande, bitvis riktigt otäck, berättelse där själva demonen faktiskt inte har en jättestor roll.

Felicia försvann

Felicia Feldts bok Felicia försvann är en barndomsskildring av en märklig och inte särskilt lycklig barndom med Anna Wahlgren som mor. Ord står ju mot ord vad gäller Anna Wahlgrens familj, men jag upplevde iallafall Felicias berättelse som trovärdig (och väldigt obehaglig). Helt ok bok, men såhär mer än ett halvår efter att jag läst den minns jag faktiskt ingenting om hur den var språkligt - bara själva historian.

My life among the serial killers

I My life among the serial killers berättar dr Helen Morrison, expert på seriemördare, om olika fall hon varit inblandad i under sin trettiofemåriga karriär. Ganska spännande, men kanske inte så djuplodande då det är ganska många olika mördare som tas upp. Helt ok bok för den som är intresserad av ämnet.

Ett litet liv

Jag köper sällan böcker på impuls, men när jag stod på flygplatsen för att resa till Zürich med jobbet blev jag plötsligt jättesugen på en ny pocketbok. Det skyltades med Ett litet liv av Hanya Yanagihara, och eftersom jag sett den höjas till skyarna i blogg efter blogg så slog jag till. Boken räckte mer än väl till resan, den är väldigt tjock.
   Jag var väldigt tagen av läsupplevelsen ungefär halvvägs, sen började det kännas som att boken inte bara var tjock utan FÖR tjock. Det jag gillade: fint tecknade karaktärer med iallafall delvis realistiskt skildrade relationer. Det som kändes mindre bra: lite VÄL mycket elände i huvudpersonens bakgrund, och den ständiga irritationen jag kände över hur väldigt nära vänner inte kunde förstå hur illa det stod till med en älskad väns mående trots att det borde varit ganska uppenbart.