Flickan från ingenstans

 

Det tog en stund att ta sig igenom Flickan från ingenstans, men så är den också mer än 900 sidor lång. Enligt baksidestexten har den jämförts med min favorit Pestens tid (Stephen King), och det lät ju minst sagt lockande.

I bokens första del får man följa den lilla flickan Amy, som övergivs av sin mamma och jagas av agenter genom ett hårt övervakat samhälle i en nära (?) framtid. Samtidigt pågår ytterst hemliga experiment i ett underjordiskt laboratorium. Experiment som antingen kan rädda mänskligheten eller förgöra den.

Plötsligt gör boken ett absurt långt tidshopp framåt, till en postapokalyptisk ökenstad där människorna lever i ständig skräck. 

Jag tyckte att det här var en ganska märklig bok. Den började intressant, men sen kändes det som att den spårade ur ganska snabbt. Jag gillade helt enkelt inte historien om människorna i den belägrade staden så mycket. Det var svårt att följa med i vem som var vem, ingen har några som helst personlighetsdrag förutom "hen är lite svår och en jättebra krigare", och det draget har precis alla. Då och då kommer något slags attack, och det blir action. Sen segar alla runt och är sura en stund, sen kommer en attack igen. En för staden livsnödvändig resurs håller på att ta slut, men ingen bryr sig om det överhuvudtaget. De har ett absurt sätt att uppfostra barn (de hålls inlåsta i åtta år, sen PANG ska de ut och tränas upp till soldater). De har en oändlig tillgång till jeans (det borde tagit slut på hundra år! Ett par jeans sliter man ju ut på några år, särskilt om man håller på och rider i dem?).

Jag känner mig lite gnällig nu, men den här boken var verkligen för lång. Tydligen finns det en uppföljare nu, och trots att jag klagar här så tror jag att jag nog kommer att läsa den förr eller senare. :)