Prosa och Marmelad

Än en gång har vi besökt Bonnierförlagens bokcirkel Prosa och Marmelad. Den här gången presenterades ett ganska nytt förlag, 2244, som ger ut litteratur från Svartahavsländerna (Turkiet, Rumänien, Bulgarien, Ukraina, Ryssland och Georgien).

 

Vinnaren av Sveriges Mästerkock, Sigrid Bárány som stod för den fantastiskt goda plockmaten berättade om hur det var vinna tävlingen, och att skriva en kokbok i hemlighet.

Översättaren Nils Håkansson som översätter från ryska och tyska berättade om sitt jobb, och vilka utmaningar han möter. Han har bland annat översatt den ukrainska romanen Anarchy in the UKR avSerhij Zjadans - vi fick bläddra i boken och den verkade helt klart intressant.

 Inför kvällen hade vi alla läst Profetmorden av den turkiske författaren Mehmet Murat Somer. Boken är, för att sammanfatta den väldigt snabbt, en deckare med transvestiter i huvudrollerna. Författaren hade mycket intressant att berätta om varför han valde just detta tema - för att göra en lång historia kort handlade det mycket om att transvestiter och transexuella oftast ses som antingen farliga eller clowner, och att han ville skriva om dem som intressanta människor som inte uppfyller dessa extrema stereotyper. Dessutom är det ett sätt att sticka ut i mängden och få publicitet. 


Det var en väldigt mysig kväll med intressanta samtal. Nu gör Prosa och Marmelad uppehåll över sommaren, men i höst har det utlovats nya bokcirklelträffar.

Att våga drömma

När vi var på senaste Prosa & Marmelad var temat bland annat romance och hur det är en genre som många ser ned på. Man kan ju anta att det är för att det är en genre som har ett stort antal kvinnliga författare och läsare, det finns ju också vissa likheter med hur man såg på romaner när de började blir populära.

Men om man fick Att våga drömma av Nora Roberts för att visa på hur bra romance-genren är lyckades de inte helt. Denna påminde om de flesta Harlequinböcker jag läst, fast lite längre och med bättre språk. Handling: berömd fotomodell kommer efter skandal hem till huset där hon växte upp för att slicka sina sår och ta tag i sitt liv. Hon inser att brodern till hennes bästa vän är skitsnygg och intressant. Hur lång tid ska det ta innan hon får honom?

Det kan ju vara lite lättsmält att läsa sådant här ibland och jag läste ju ut hela, men det finns så mycket bättre lättsmälta böcker att sätta tänderna i. Dessutom störde jag mig ganska mycket på de misshandelsinslag som förekommer i förhållandet. Jag förstår att de ska visa på deras enorma åtrå till varandra, men det känns mest obehagligt och konstlat. Det konstanta "åh, vad känner han för mig, menar han allvar, vad tycker jag"-gnället känns dessutom som psykisk misshandel. Och jag tror inte att det är vad författaren ville få fram. Men jag fick ju ta en fin bild i alla fall.

Prosa & marmelad

Förra tisdagen var vi på Bonniers bokcirkel Prosa och marmelad. Ett helt nytt (än så länge hemligt) förlag presenterades, och det bjöds på tårtbuffé med hembakta tårtor. Fantastiskt trevligt!