Ny Rainbow Rowell

Jag har tyckt jättemycket om Rainbow Rowells tidigare romaner Eleanore & Park och Fangirl. Attachments är, i jämförelse med de två, något av en besvikelse. Den är absolut inte dålig, men jag tycker inte att jag fick samma kontakt med huvudpersonerna här - och story var inte särskilt intressant.

Det är sent 90-tal, och Lionel jobbar natt på en tidning. Hans arbetsuppgift är att läsa de anställdas mail i jakt på sånt som bryter mot företagets policy och säkerhetsregler, och på så sätt hittar han väninnorna Jennifer och Beth. De bryr sig överhuvdtaget inte om några mailregler, utan använder epost som en chatt där de skvallrar om kollegor, våndas över familjetillställningar och sina förhållanden, och snackar om den där söta killen som Beth upptäckt i fikarummet. Lionel kan inte sluta läsa tjejernas mail, och börjar bli förälskad i Beth. När han förstår att han ÄR den söta killen vet han inte vad han ska göra. Går det att berätta att han har tjuvläst privata samtal en lång tid? Kan han ta kontakt med henne utan att någonsin avslöja det, eller kommer det leda till en livslögn?

Boken var söt, med sympatiska om än lite ytligt tecknade karaktärer. En gullig mellanbok att vila hjärnan i en stund.

Loppisfynd!

Helgens loppisfynd bestod, som så ofta, av böcker.

Titta Madicken det snöar - Astrid Lindgren och Ilon Wikland

En serietecknares dagbok - Martin Kellerman

Tårtgeneralen - Filip Hammar och Fredrik Wikingsson

Sighsten - Sighsten Herrgård och Carl Otto Werkelid

Äntligen den femte systern

Äntligen har jag läst boken om Helen Walsh, den femte av döttrarna Walsh och den sista som fick en egen bok. Marian Keyes är chic-litens drottning och i The mystery of Mercy Close når hon nästan upp till sina tidigare nivåer. Kanske är det jag som ändrat smak, men på senare tid har jag inte blivit lika förtjust som jag blev i hennes tidigare böcker, framförallt Sushi för nybörjare.

Helen Walsh är privatdetektiv och deprimerad. Irland är i ekonomisk kris och hon har svårt att hitta jobb och depressionen underlättar inte. Så kommer hennes expojkvän med ett jobberbjudande: hitta den försvunne medlemmen i pojkbandet Laddz innan deras återföreningskonsert om en vecka.

Saker jag verkligen gillar med boken, och med andra Keyesböcker: att vi får träffa samma karaktärer i flera böcker, från olika perspektiv. Att de behandlar svåra frågor som depression, missbruk och sorg utan att bli tråkiga. Att de ändå alltid slutar bra. Tyvärr är denna som sagt inte lika bra som de tidigare. Den känns deppigare, istället för att utspela sig under den ekonomiska boomen är det kris och folk har svårt att klara sig. Boken känns färglös och griper inte riktigt tag.

I alla tidigare böcker om familjen Walsh har den som det för tillfället handlat om framstått som den vettigaste och övriga systrar har framställts i mindre smickrande dager. Gemensamt för dem alla har varit att Helen är den konstigaste, den mest själviska och den som är minst omtyckt. Tyvärr verkar en del av detta leva kvar i hennes egen bok, hon känns helt enkelt inte jättesympatisk. Men trots detta kan jag verkligen rekommendera den för alla som har läst de andra. Man vill ju verkligen veta hur det går för familjen Walsh.

Småstadspanik

Panic, av Laruren Oliver, utspelar sig i en liten håla, Carp, där inget händer och som alla längtar bort ifrån. Heather har precis slutat high school, och som traditionen bjuder i stan börjar spelet Panic: en lek på liv och död där deltagarna utmanas att testa sina gränser för chansen att vinna en summa pengar stor nog att ta dem långt ifrån hopplösheten i Carp. Heather hade inte tänkt delta, men anmäler sig på impuls när hennes pojkvän oväntat sviker. Dodge har tänkt igenom det hela mer noggrant. Hans syster var finalist i spelet för några år sedan, och skadades svårt. Nu är hämnd allt Dodge kan tänka på.

Idén låter ju ganska bra, men det här var den svagaste Lauren Oliver-romanen jag har läst. Själva spelet är dumt, och det känns otroligt att det kunnat pågå i många år utan att föräldrar, poliser, myndigheter, VUXNA kunnat stoppa det. Tonåringar skadas för livet, dör till och med, och varje år tycker nya ungdomar att det är en bra lek, och de vuxna står handfallna med endast en vag aning av att det nog pågår nåt skumt i stan. Karaktärerna är statiska, det händer inte mycket med dem under berättelses gång. Dodge är oerhört enkelspårig och tröttsam. Heathers vän Nat är så osympatisk att jag först inte fattar varför de är vänner, men sen börjar jag gilla att just det faktum att hon är så ologisk, konstig och egoistisk faktiskt får henne att kännas som en riktig människa. Heather själv kommer till en del insikter, om än plågsamt långsamt.
Boken var verkligen inte tråkig, men jag stördes av att karaktärerna var för platta och enkelspåriga. Det bästa med boken är skildringen av en miljö präglad av fattigdom, missbruk och uppgivenhet och vad det gör med människorna i den. Carp är kanske den bästa karaktären i Panic.

Bokbloggsjerka 13-16 mars

Jag tror inte att vi som bloggar här på Boklandskap har varit med i Bokbloggsjerkan nån gång? Känns som att vi är de enda i bokbloggarvärlden som har missat detta, och så kan vi ju faktiskt inte ha det. Bättre sent än aldrig!

Den är veckan är frågan "Hur hinner du läsa så många böcker"?
Jag tycker inte att jag hinner så många längre! Annat var det när jag pendlade mellan Uppsala och Solna varje dag, då fick jag ju två timmar ren lästid varje dag och hann alltid ta mig igenom mer än hundra böcker per år. 2009 blev det 209 st, det är nog rekord - och jag förstår inte riktigt själv hur det gick till.
Men för att svara på frågan så beror det till allra största delen på att jag läser väldigt snabbt. Utöver det så är det såklart viktigt att alltid ha en bok med sig i väskan för att kunna ta tillvara på all potentiell lästid och fylla de där vänta-på-bussen-minuterna med några sidor. När jag var barn läste jag gärna samtidigt som jag tittade på tv, men nu när både böcker och tv-serier blivit mer komplicerade tror jag det skulle vara svårt.
Jag läser egentligen helst pappersböcker, men kompletterar med ljudböcker när jag promenerar till jobbet, shoppar, städar och tränar. (Ibland får ljudböckerna konkurrens av podcasts, det går i perioder det där). Jag tycker att de flesta ljudböcker är inlästa olidligt långsamt, så jag kör dem ofta på dubbla hastigheten i telefonen. (Hetsigt, jag vet.. Men man hinner fler!)

Cirkelmaraton

När jag hade läst om Cirkeln för tredje gången sträckte jag mig genast efter Eld och fortsatte mysa runt i Engelsberg. Det var andra läsningen av boken, och den var precis lika bra som första gången. Jag tror att Eld är min favorit i serien. Relationerna mellan häxorna i cirkeln utvecklas, samtidigt som den magiska världen känns "lagom" stor (jag tycker att det blir lite för invecklat och lite för många nya karaktärer i Nyckeln).

...vad jag gjorde när jag läst sista sidan i Eld? Hämtade Berättelser från Engelsfors från bokhyllan såklart. Den blev lite extra bra när man läste den precis efter Eld. Ett litet lyxigt extraavsnitt :)

Terry Pratchett

Blev så ledsen när jag såg idag att Terry Pratchett har dött. Han är en av de bästa författarna och hans Skivvärld måste vara en av de mest genomarbetade skapelserna inom litteraturen. Jag älskar hur alla böckerna hänger ihop, även när de handlar om händelser i helt olika delar av världen. Och så är de smarta och roliga. Det finns planer på att hans dotter ska fortsätta skriva om Skivvärlden, men just nu känns det bara som om en dörr till ett magiskt land har stängts. Tur att böcker inte dör.

Bortskämd överklass

Stackars lilla rika flickan Timotej (Timmy) af Lilja tvingas flytta till London med sin mamma och styvfar. Där får hon en egen lägenhet, börjar gymnasiet och får nya vänner. Alla killar blir kära i henne, hennes älskade storebror kommer och hälsar på regelbundet och när inte hennes superrika pappa tar med henne på dyra restauranger gör hennes ganska superrika styvfar det. Och det enda Timmy gör är att tycka synd om sig själv.

Jag har väldigt svårt att känna något för huvudpersonen i Kär i kärleken av Lina Forss. Hon är så självupptagen och blind för sina privilegier. Hon är ointressant och gnällig och det är svårt att förstå varför folk vill hänga med henne. Hon är så självupptagen och sjukt irriterande. Förutom att Timmy får nya kompisar snabbt blir också typ alla killar kära i henne. Hon har dock svårt att skilja på kärlek och sex, och det är väl i princip det boken handlar om. Det känns dock inte som att hon kommer till några större insikter.

Miljöskildringarna är ganska översiktliga och lämnar läsaren utan sammanhang. Har man inte koll på London är det svårt att förstå var man är. Lyxiga och fattiga miljöer skildras likadant och det mesta känns ganska tråkigt. Boken lyckas varken skildra en "normal" uppväxt eller ett lyxliv i London. Den känns helt onödig, det finns så många bra historier där ute.

Omläsning!

Efter att ha sett filmen Cirkeln fick jag en så enorm lust att läsa om böckerna. Så det gjorde jag!

Det var tredje gången jag läste Cirkeln, och halvvägs igenom tänkte jag "den här boken kommer jag läsa om fler gånger, helst snart!" Ett ganska bra betyg va?

Äntligen fredag!

Den tar de svagaste först

"Den tar de svagaste först.
Den höll honom fast med enkelhet, lekte med honom och han kunde se den nu trots att han blundade. Den var innanför hans ögonlock. Han skrek, men skriet fastnade när den trängde sig in i hans mun och ner i hasen. Nåjdens ord ekade i hans huvud medan den fyllde honom: "Nu ser du Nu tillhör den dig". 
Familjen Billgren lämnade storstan övertygade om att barnen skulle få en tryggare uppväxt ute på landsbygden. De hade fel. Ryktena påstår att något som varit bundet till denna värld i över 150 år lever i mörkret..."

Ny svensk skräcklitteratur är en sak jag inte kan motstå. Egentligen är det konstigt, för genren gör mig nästan alltid besviken. Tyvärr blev det så även denna gång. Parasitus har mycket som jag tycker omatt läsa om: en fara som smyger sig på långsamt, familjerelationer som prövas i kris, hemligheter som bevarats i generationer, monster som inte visas upp och förlorar sin mystik utan som får vara just mystiska. Dock har jag svårt att bry mig om huvudpersonerna. De beter sig för dumt för många gånger, och det känns inte som att man får lära känna dem på djupet. Jack, pappan i familjen, kan inte se ett hus utan att springa rakt in i det, oavsett om han vet att någon nyss blivit mördad där inne eller ej. Det är lite för många upprepningar, jag vet inte hur många gånger det förklaras att en nåjd är en schaman, och hur poliserna hanterar situationen då en död kropp ska identifieras av en närstående är minst sagt märkligt. Jag gillade att jag inte hade en aning om hur det skulle sluta, och jag gillade miljöbeskrivningarna och den ödsliga avfolkningsbygd-känslan, men skrämd blev jag tyvärr inte alls.

Tack, Epok förlag för rec.ex!

I was here

I was here av Gayle Foreman berättar historien om Meg: en helt vanlig collegestudent utan bekymmer, som en dag valde att dricka gift på ett motellrum. När hennes bästa vän Cody kommer till Megs studentbostad för att packa ner hennes saker upptäcker hon att Meg, som hon delat allt med, hade hemligheter. Vem var hon egentligen, och vad var det som gjorde att hon inte ville leva längre?

I was here tar upp ett allvarligt ämne: människor som hetsas till, eller åtminstone uppmuntras till, självmord på internetforum. Tyvärr är Cody en extremt tråkig karaktär, hon har knappt någon egen personlighet och rör sig genom boken som en robot. Det hela känns lite präktigt, lite som en sån där avskräckande informationsfilm man visar i skolor. Jag tycker inte att historien väcktes till liv, den kändes konstigt kall och distanserad för att handla om sorg och kärlek.

Kaosutmaning 2015!

Jag har ju en fäbless för att fylla i listor, och bestämde mig därför för att haka på Kaosutmanin 2015 som jag hittade hos Sagan om sagorna. 

Regler: Du har hela 2015 på dig att pricka av minst 20 punkter på listan. Varje bok får finnas med på listan en gång.

1. Läs en bok med ett djur på omslaget.  / Prins Charles känsla, Liv Strömqvist
2. Läs en bok vari det inte finns någon telefon.  / Liesl & Po, Lauren Oliver
3. Läs en bok som utspelar sig under vintern.
4. Läs en bok vars författare var under 20 när hen skrev den. 
5. Läs en bok av en författare med initialerna M.M. 
6. Läs en bok om gudar. 
7. Läs en bok som inte utspelar sig i Europa eller USA. 
8. Läs en bok med en huvudperson som bloggar. 
9. Läs en bok som har en hbtq-huvudperson.
10. Läs en bok som kom ut 2011. 
11. Läs en bok på ett annat språk än svenska. / I was here, Gayle Forman
12. Läs en bok vars titel innehåller fler än sju ord. 
13. Läs en bok vars titel består av endast ett adjektiv. 
14. Läs en bok där nycklar spelar en stor roll. 
15. Läs en bok om någon som pratar med djur.  
16. Läs en bok vars omslag är till största del grått.  / Cirkeln, Sara Bergmark Elfgren o Mats Strandberg
17. Läs en bok vars omslagsbild består av ett mönster. 
18. Läs en bok vars filmatisering du såg innan du visste att det fanns en bok.
19. Läs en bok med ett pronomen i titeln. 
20. Läs en bok som till viss del (eller helt) utspelar sig på internet. 
21. Läs en bok med idrottsanknytning. 
22. Läs en bok om att resa. 
23. Läs en bok inom en genre du vanligtvis inte läser. 
24. Läs en svensk ungdomsbok.  / Född fenomenal, Josefin Bornebusch
25. Läs en bok med en flagga på omslaget. 
26. Läs en bok om en skolklass. 
27. Läs en bok med en hund i.
28. Läs en bok som handlar om ett föräldralöst barn. 
29. Läs en bok som utspelar sig på en annan planet (månen är också godkänt, för den som vill använda tex Uppstigandet för att pricka av den här).
30. Läs en novellsamling. 
31. Läs en bok från ett för dig nytt förlag.   /Parasitus, Christian Johansson (Epok)
32. Läs en bok som utspelar sig i Malmö. 
33. Läs en bok du fått av någon annan. 
34. Läs en bok på vers. 
35. Läs en bok vars titel är en allitteration (det vill säga: alla ord börjar på samma bokstav. Till exempel: Mio, min Mio.)

Dark places - Gillian Flynn

Libby Day är den enda överlevaren från massakern som tog hela hennes familj. Hon var bara sju år då det hände, och det förstörde hela hennes liv. Inte nog med att hennes mor och systrar mördades, hennes femtonåriga storebror dömdes för morden och har suttit inlåst sedan dess. Som vuxen är Libby oförmögen att ta ansvar, få något gjort, bry sig om något över huvud taget. Hon lever på försäkringspengar och på gåvor från en välvillig allmänhet, men nu börjar pengarna ta slut.
När en grupp amatördetektiver som tvivlar på att rätt person dömts för brottet kontaktar henne är hon först ointresserad. När de erbjuder pengar mot informationen hon kan ge går det inte att tacka nej. Hon måste ha pengar.
Berättarperspektivet växlar mellan Libby, hennes bror och deras mamma. Ingenting är riktigt som man tror, och hemligheter och missförstånd staplas på varandra och Libby blir tvungen att gräva djupt i sitt förflutna.

En lite annorlunda thriller som var underhållande men inte riktigt levde upp till de förväntningar som bokbloggarhypen gett mig. Jag tyckte att det var spännande, men jag blev också väldigt irriterad på alla karaktärer och deras envishet, dumhet och oförmåga att prata med varandra.

 

Läsrapport januari och februari

Hittills har läsåret 2015 varit riktigt effektivt. Sju böcker i januari och åtta i februari. Sju av dem var ljudböcker, nio på engelska, sex på svenska.

Januari:
1)  Expeditionen: min kärlekshistoria - Bea Uusma
2)  Prins Charles känsla - Liv Strömqvist
3)  Människor det varit synd om - Kalle Lind
4)  Född fenomenal - Josefin Bornebusch
5)  Fågelbarn - Christine Ljungqvist
6)  From bad to cursed - Katie Alender
7)  Dark Places - Gillian Flynn

Februari
8)  Rekviem - Lauren Oliver
9)  We are all completeley fine - Daryl Gregory
10) Kråkflickan - Jerker Eriksson
11) Allegiant - Veronica Roth
12) Runaway - Meg Cabot
13) Liesl & Po - Laruen Oliver
14) This is not a test - Courney Summers
15) I was here - Gayle Forman