Boken är uppenbarligen skriven för barn (eller?) men den är ganska grym för att vara en barnbok. Det går verkligen käpprätt åt helvete för syskonen i boken: båda föräldrarna dör, de skickas till en riktigt hemsk avlägsen släkting som utnyttjar dem som arbetskraft, och de tvingas till slut kämpa mot både misshandel, mordhot och tvångsgiftemål. Det blir lite för mycket. Jag kan tänka mig att jag hade tyckt att det var spännande som barn, barn brukar ju ofta ha en stor fascination för det morbida och tycka om att höra hemska historier men den funkade inte riktigt för mig nu. Släktingen Count Olaf är orimligt ond, det är ologiskt att det inte finns någon som helst hjälp att få utifrån och vilken tidsepok det än är tänkt att utspela sig i (lite oklart för mig) så är det helt ORIMLIGT hur författaren hävdar att man kan lura nån till giftemål helt ostraffat. (För att inte tala om hur orimligt det är att ha med intrigen gammal-äcklig-släkting-vill-gifta-sig-med-ett-barn i en barnbok).
Berättarstilen är ganska käck, med ständiga förklaringar av "svåra ord". Jag har lite svårt för förklaringarna, men i övrigt känns den ganska mysigt berättad - vilket väl är vad som gör den så himla konstig. En mysig saga om föräldrar som dör och barn som får sova direkt på golvet och blir slagna. Ja, ni fattar. DET ÄR SÅ MÄRKLIGT. (Kanske beror mysfaktorn på att jag lyssnade på den som ljudbok, och Tim Curry som läser den engelska ljudboksutgåvan gör ett väldigt bra jobb).
Det är oklart om jag kommer att läsa fler böcker i serien. Troligen inte. Jag är nog alldeles för gammal för detta.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar