Förra året inledde jag med att läsa Norra latin, av Sara Bergmark Elfgren som jag fick i julklapp. Jag hade väldigt höga förväntningar (och Cirkeln-abstinens) så jag kastade mig över boken redan innan nyår. Den var bra, men den var inte Cirkeln-bra (men vilken bok är det egentligen??). Jag hade lite svårt för att komma in i berättelsen om Tamar som flyttar till Stockholm för att gå på teatergymnasium, kanske för att jag inte tyckte särskilt mycket om Tamar som karaktär. Hon påminner mig en hel del om Lee Fiora i Curtis Sittenfelts Prep - båda är unga tjejer som har så mycket förväntningar på livet och sedan gör allt för att undvika att något, bra som dåligt, ska hända dem och så händer också nästan ingenting. De övernaturliga inslagen var helt ok spännande, och jag tyckte mycket om Tamars klasskompis Clea, den störiga barnstjärnan som jag inte kunde låta bli att casta Happy Jankell som i mitt huvud under läsningen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar