Eftersom jag inte är lika intresserad av deckare som jag var tidigare har jag helt missat att läsa Sandhamnsdeckarna av Viveca Sten. Nu när jag läst en tycker jag att det är synd att jag inte gjort det tidigare. Å andra sidan vill jag gärna läsa en till innan jag är säker på att jag gillar dem, vissa deckare är tråkiga upprepningar av samma koncept.
I likhet med Läckbergs deckare utspelas denna på en skärgårdsö och händelserna i nutid är tätt sammankopplade med historiska händelser och släktfejder. Och i likhet med Läckberg är de historiska delarna de bästa. Förmodligen borde jag sluta helt med deckare och bara läsa historiska romaner istället.
Historien är spännande och huvudpersonerna är ganska intressanta. Det är lagom många att misstänka och upplösningen är inte irriterande eller ologisk. Nutidsdelen av historien utspelar sig under mörkaste vintern, vilket gör att ön är rätt glesbefolkad. Intressant nog får jag rätt mycket sommarvibbar av boken, förmodligen en blandning av att delar av den historiska berättelsen utspelar sig på sommaren och att jag som inbiten stadsbo mest förknippar skärgården med sommar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar