Familjen Wüschman är en vanlig, men olycklig familj. Mamma Emma driver en bokhandel som snart går i konkurs, pappa Frank jobbar för mycket och har inte tid med familjen, tonårsdottern Fee är olyckligt kär och lillebror Max blir mobbad i skolan. På väg hem från en maskerad råkar de hamna i vägen för en häxa som förvandlar dem till just det de för stunden är utklädda till: en vampyr, frankensteins monster, en mumie och en varulv. För att ha en chans att bli sig själva igen måste de hitta häxan, som genast rest utomlands, och de måste också bli riktigt lyckliga. Allihop. Samtidigt. Det visar sig vara det svåraste av allt.
Jag gillade inte den här boken, men jag gav den ändå en rejäl chans och läste hela. Jag har inget problem med den osannolika historien: idén är kul och jag kräver verkligen ingen extrem realism från mina böcker. Vad jag har problem med är att det är så otroligt uppenbart att författaren har haft ambitionen att skriva en "jätterolig bok". Det känns som att författaren tänkt att läsaren är lite dum och att allt måste vara övertydligt hela tiden. Det haglar vitsar och kvicka repliker, så oavbrutet att jag inte är säker på att det förekommer en enda mening i boken som inte är tänkt som ett skämt. Efter några kapitel blir det väldigt påfrestande, särskilt som skämten inte är särskilt roliga. (Om vissa av dem är det så försvinner dessa isåfall i den enorma mängden skojigheter).
Även om intrigen innehåller magi och sagofigurer så önskar jag mig karaktärer som jag kan tro på. De här är allt för platta, beter sig ologiskt och har konstiga repliker. Jag var ärligt talat glad när boken var slut. Omslaget är iallafall väldigt snyggt, tyvärr har det inte mycket med boken att göra.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar