Hanna är elva år och står på gränsen mellan barndomen och tonåren, mellan gamla trygga bästisen och den coola populära tjejen som redan har pojkvän. En några år äldre flicka från byn har försvunnit och det pratas mycket om vad som kan ha hänt henne. Ett gäng tonårskillar dyker upp titt som tätt och trakasserar Hanna. Kompisrelationerna är sköra, och familjen ger inte heller någon direkt trygghet. Det är en ganska obehaglig historia. Jag gillar verkligen upplägget, men det kändes inte riktigt som att det hela ledde någonstans. Det var lite för många spår för en så kort bok.
Något som verkligen drar ner min upplevelse av boken är ljudboksversionen. Vad är det med svenska ljudböcker egentligen? Varför är de så DÅLIGT INLÄSTA? Konstiga pauser, oengagerad röst, fel uttal av flera namn (här är jag iofs osäker på om inläsaren gör fel eller om det är meningen att uttalet ska vara fel. Det KAN ju vara så att det är den elvaåriga huvudpersonen som tror att Morrisey uttalas Morris-Ej och att karaktären Priscilla som fått sitt smeknamn efter Elvis fru faktiskt ska kallas Priss-killa, det är ju svårt att säga när man inte sett texten).
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar