Morgon i Jenin - årets bästa bok

En palestinsk familj blir brutalt bortkörd från sin by i samband med att staten Israel bildas. Dottern Amal föds och växer upp i ett flyktingläger i Jenin och får så småningom möjligheten att studera och arbeta i USA. Israels övergrepp har dock bara börjat i och med den etniska rensningen och familjen drabbas av den ena tragedin efter den andra.

Morgon i Jenin är en av de absolut bästa böcker jag läst. Det är också en av de jobbigaste. Jag har alltid varit mer på palestiniernas sida, men denna bok visar så tydligt hur fruktansvärt Israel har behandlat de som redan bodde i landet de ansåg sig ha rätt till. I en jobbig scen återvänder Amal till huset där hennes familj bott och möts av en israel som defensivt förklarar att det är deras hem nu.

Boken skildrar det svåra livet i flyktinglägret och den starka sammanhållningen mellan flyktingarna. Amal har en lycklig om än fattig uppväxt, till Israel väljer att attackera lägret. Hennes familj drabbas hårt av anfallet och livet blir än hårdare. När Amal växer upp får hon möjligheten att åka till USA och det blir en stor förändring för henne. Hon får nya vänner och vänjer sig vid ett säkrare liv, men samtidigt känner hon sig utanför och annorlunda. Så småningom återvänder hon till Palestina och även om livet i flyktingläger är så mycket jobbigare än i Amerika känner hon sig hemma bland släkt och vänner. Men självklart fortsätter problemen med ockupationen och snart börjar kriget mellan Israel och Libanon.

Det är jobbigt att läsa en bok där man vet att det inte kommer att gå bra för de inblandande. Även om de kan bli personligt lyckliga pågår fortfarande konflikten och den är knappast närmare en lösning nu än den var på 40-talet. Denna bok är en fantastisk inblick i en konflikt som är svår att förstå för utomstående (hur många gånger har jag inte tänkt att alla inblandade bara borde skärpa sig och lära sig leva med varandra). Boken är på palestiniernas sida, men det finns också en förståelse för israelerna. En av Amals bröder blir kidnappad som spädbarn och uppfostras som jude, vilket ger författaren möjlighet att skildra israelernas känsla av att de förtjänar landet. Hur de lyckas undgå att se att de till stora delar gör samma sak mot palestinierna som nazisterna gjorde mot dem övergår dock mitt förstånd.

Jag tycker att alla bör läsa denna bok, särskilt världsledarna. Sedan kan vi sätta de israeliska och palestinska ledarna på en öde ö och inte låta dem åka därifrån förrän de löst denna konflikt som redan pågått alltför länge.