Jag vet inte vad jag tycker om den här boken, vilket är ovanligt för mig. Å ena sidan gillar jag att det är mycket storslagna idéer och att musik och konst är viktiga delar av berättelsen. Å andra sidan är det mycket tjat om ädla bönder och rena själar och liknande, vilket är både tröttsamt och en smula obehagligt. Jag hade svårt att hålla reda på de olika karaktärerna, förmodligen för att boken inte riktigt fångade mig. Men historien är rätt intressant. Jag hade ganska höga förväntningar eftersom Barbery tidigare skrivit Igelkottens elegans, som jag älskade. Förväntningar bäddar förstås för besvikelse. Det är tur att vi inte sätter betyg på böckerna här, för jag har ingen aning om vad det skulle bli. Jag kommer nog inte läsa del två, känner inte att jag bryr mig tillräckligt.
Visar inlägg med etikett musik. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett musik. Visa alla inlägg
torsdag 5 maj 2016
onsdag 25 april 2012
Bedårande barn av sin tid, historien om Noice
Jag hörde Noice för första gången i höstas, och gillade direkt de
lite naiva texterna till 80talssynthslingor. Det handlar om tonårsliv i
storstaden, om att inte komma in på uteställen för att man är för ung,
om tunnelbanor och om att
vara sig själv.
Bandet slog igenom 1980, och då var den yngste medlemmen, Hasse Carlsson, bara 14 år gammal. Inom kort var de ett av landets populäraste popband, med fans som väntade utanför familjernas villor i Gustavsberg och med en tuff turnéplan som inte lämnade mycket tid till skolarbete.
David Bogerius biografi Bedårande barn av sin tid går grundligt igenom Noice historia genom intervjuer med bandmedlemmar, andra artister, föräldrar och fans. Det är fascinerande att följa de här kaxiga snorungarnas väg från fritidsgårdsspelningar till folkparksturnéer, särskilt då jag inte visste någonting om bandet förutom hur musiken låter. Boken är välskriven och engagerande. Det är kul att läsa om 80-talet, både om musikbranschen och andra kulturella fenomen. (Visste ni till exempel att Hasse var tillfrågad om att spela Kim i filmen G? Han tackade nej, men rekommenderade sin kompis Niclas Wahlgren...)
Noice, live på Ritz 1981
vara sig själv.
Bandet slog igenom 1980, och då var den yngste medlemmen, Hasse Carlsson, bara 14 år gammal. Inom kort var de ett av landets populäraste popband, med fans som väntade utanför familjernas villor i Gustavsberg och med en tuff turnéplan som inte lämnade mycket tid till skolarbete.
David Bogerius biografi Bedårande barn av sin tid går grundligt igenom Noice historia genom intervjuer med bandmedlemmar, andra artister, föräldrar och fans. Det är fascinerande att följa de här kaxiga snorungarnas väg från fritidsgårdsspelningar till folkparksturnéer, särskilt då jag inte visste någonting om bandet förutom hur musiken låter. Boken är välskriven och engagerande. Det är kul att läsa om 80-talet, både om musikbranschen och andra kulturella fenomen. (Visste ni till exempel att Hasse var tillfrågad om att spela Kim i filmen G? Han tackade nej, men rekommenderade sin kompis Niclas Wahlgren...)
Noice, live på Ritz 1981
måndag 6 februari 2012
Jag är ditt fan in i döden

Jag är ditt fan in i döden av Coco Moodysson är en berättelse om att älska the Cure mer än något annat. Berättarjaget är 39 år, och har dyrkat Robert Smith i en evighet. Hon vet allt om honom och om the Cure, och nu är hon i London för att se sin första Curekonsert.
Det är en riktigt fin liten serie det här, för alla som har älskat ett band besinningslöst.
Det är en riktigt fin liten serie det här, för alla som har älskat ett band besinningslöst.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)

