Vitlöksballaderna - Mo Yan

Bönderna i Paradiset odlar vitlök och säljer till staten. Men när staten inte kan köpa mer förlorar de allt och det blir upplopp. Den kinesiska staten ser inte med blida ögon på sådant. Berättelsen skiftar mellan historier om de som fängslas och en olycklig kärlekshistoria.

Jag är lite trött på historier som inte berättas rätlinjigt, men det är en tillfällig grej. I Vitlöksballaderna fungerar växlingarna bra, fast jag skulle hellre sett att det inte hoppade. Berättelsen går ganska långsamt framåt och det både händer en massa saker och nästan ingenting. Det jag tycker bäst om är naturskildringarna, omgivningen beskrivs till stor del i starka färger och det känns väldigt lockande.

En lite jobbig sak i boken är när flickan kallar pojken hon är kär i "storebror". Det är väl ett uttryck som ska vara respektfullt, men det ser väldigt fel ut i mina ögon. Det är också oklart varför en karaktär kallas "fjärde faster". Annars är det mest småsaker som placerar historien i Kina. Förutom de otrevliga företrädarna för partiet då. Boken är lite kritisk mot kommunistpartiet, men mest mot enskilda företrädare.

Jord och aska - Atiq Rahimi

En man är på väg med sin sonson till sin son. Han har tunga nyheter att berätta och drar sig för att komma fram. Jord och aska är en kort liten bok som utspelar sig i Afghanistan under Sovjets invasion. Den är väldigt lättläst men sätter sig inte direkt i minnet. Läste den för en dryg månad sedan och har lite svårt att komma ihåg mer om den. Jag tyckte om den, det är en fin skildring av huvudpersonen och hans svårigheter att acceptera det som hänt. Det känns dock som om berättelsen skulle kunna utspela sig var som helst i världen, mycket av den är generell.

Svalornas lek - Zeina Abirached

Detta är en serieroman som utspelar sig under kriget mellan Libanon och Israel. En kväll samlas de boende i ett flerfamiljshus i huvudpersonens, som är ett barn, hall, det säkraste stället i huset. Mellan bombningarna och väntan på att huvudpersonens föräldrar ska komma hem berättas de olika personernas historia.

Svalornas lek är ganska enkelt men ändå komplext tecknad. Vissa rutor upprepas flera gånger, ibland med mindre förändringar. Den skildrar en kväll, men det är tydligt att de har samlats i hallen många många kvällar. Den skildrar också ett krig som blivit vardag, där containrar på gatorna skyddar de människor som tar sig ut. Man får inte så mycket bakgrund till kriget, vilket känns logiskt då det skildras ur ett barns synvinkel.

Svalornas lek är ett intressant och lättläst seriealbum som inte ger så mycket bakgrund till Libanonkriget, men som skildrar krigets vardag på ett träffande sätt. Ibland känns den lite lättviktig, men överlag är det intressant läsning.

Morgon i Jenin - årets bästa bok

En palestinsk familj blir brutalt bortkörd från sin by i samband med att staten Israel bildas. Dottern Amal föds och växer upp i ett flyktingläger i Jenin och får så småningom möjligheten att studera och arbeta i USA. Israels övergrepp har dock bara börjat i och med den etniska rensningen och familjen drabbas av den ena tragedin efter den andra.

Morgon i Jenin är en av de absolut bästa böcker jag läst. Det är också en av de jobbigaste. Jag har alltid varit mer på palestiniernas sida, men denna bok visar så tydligt hur fruktansvärt Israel har behandlat de som redan bodde i landet de ansåg sig ha rätt till. I en jobbig scen återvänder Amal till huset där hennes familj bott och möts av en israel som defensivt förklarar att det är deras hem nu.

Boken skildrar det svåra livet i flyktinglägret och den starka sammanhållningen mellan flyktingarna. Amal har en lycklig om än fattig uppväxt, till Israel väljer att attackera lägret. Hennes familj drabbas hårt av anfallet och livet blir än hårdare. När Amal växer upp får hon möjligheten att åka till USA och det blir en stor förändring för henne. Hon får nya vänner och vänjer sig vid ett säkrare liv, men samtidigt känner hon sig utanför och annorlunda. Så småningom återvänder hon till Palestina och även om livet i flyktingläger är så mycket jobbigare än i Amerika känner hon sig hemma bland släkt och vänner. Men självklart fortsätter problemen med ockupationen och snart börjar kriget mellan Israel och Libanon.

Det är jobbigt att läsa en bok där man vet att det inte kommer att gå bra för de inblandande. Även om de kan bli personligt lyckliga pågår fortfarande konflikten och den är knappast närmare en lösning nu än den var på 40-talet. Denna bok är en fantastisk inblick i en konflikt som är svår att förstå för utomstående (hur många gånger har jag inte tänkt att alla inblandade bara borde skärpa sig och lära sig leva med varandra). Boken är på palestiniernas sida, men det finns också en förståelse för israelerna. En av Amals bröder blir kidnappad som spädbarn och uppfostras som jude, vilket ger författaren möjlighet att skildra israelernas känsla av att de förtjänar landet. Hur de lyckas undgå att se att de till stora delar gör samma sak mot palestinierna som nazisterna gjorde mot dem övergår dock mitt förstånd.

Jag tycker att alla bör läsa denna bok, särskilt världsledarna. Sedan kan vi sätta de israeliska och palestinska ledarna på en öde ö och inte låta dem åka därifrån förrän de löst denna konflikt som redan pågått alltför länge.

The Shining - bok vs. film

Vad ska man göra på Halloween om man inte har nån fest på gång? Jo, man ska se skräckfilm såklart. Vi gjorde ett tappert försök hemma och skaffade ett antal filmer - men ingen av dem gick att se. En fungerade inte alls. En visade sig handla om "onda forskare" (Cabin in the woods) och den stängde jag av i rent raseri (FORSKARE? Det var spöken jag ville ha!). En var dubbad till tjeckiska. En var så pinsamt dålig (One missed call) att vi stod ut i tio minuter. Sen slutade det med ett klassiskt och kanske lite tråkigt val: The Shining från 1980.
Till att börja med kan jag konstatera att visst kan man se om skräckfilm, men man ska kanske inte vänta sig att bli RÄDD när man vet vad som kommer att hända. Dock är filmen ändå otäck, och det gör inte ens något att specialeffekterna är från sent 70-tal för det är inte alls de som är läskiga, det hänger mycket mer på stämningar och skådespelarinsatser.
Jag blev otroligt sugen på att läsa om boken (Varsel på svenska), för jag kunde inte minnas om och isåfall hur den skilde sig från filmen. Boken stod redan i min hylla (en extremt ful 80-talsutgåva, en sån som det står "Läs den om du törs!!" på i dramatiskt rött) så det var bara att börja.
Storyn är i densamma: Jack och Wendy, och deras femåringa son Danny tillbringar vintern med att vakta det det ensligt belägna hotellet Overlook. De är helt isolerade, och när hotellets mörka sida vaknar hamnar de i en väldigt utsatt situation. Skillnaden mellan bok och film tycker jag främst är att i filmen är Wendy en väldigt platt karaktär, hon är dumglad över att få vara insnöad i ett övergivet hotell på en bergstopp, hon ser ingen som helst fara innan dess att den hugger sönder hennes badrumsdörr med en yxa och hon är så svag att hon knappt orkar bära en kniv (för att inte tala om hennes slappa grepp om ett baseballträ). I boken framställs hon som betydligt starkare, hon (och Jack) har en historia som förklarar en del av deras beteenden, och hon är handlingskraftig i en krissituation. Även Jack har ett djup i boken som helt saknas i filmen där han i stort sett bara är galen. Det jag tyckte bäst om med boken var skildringen av Jacks kamp mot sitt beroende och hur han långsamt förändras och tappar kontrollen. För övrigt finns de berömda spökflickorna ("Come play with us!") inte ens med i boken (men jag gillar dem), och inte heller den konstiga scenen där Danny freakar och skriker "redrum! redrum!" i en evighet med världens mest irriterande röst. En förändring är jag iallafall väldigt glad för: att filmversionen skippade de formklippta häckdjuren som väcks till liv. De fungerade faktiskt inte ens särskilt bra i litterär form.
Det är väl ganska uppenbart att jag inte tycker att filmen lever upp till boken (och det tycker tydligen inte Stephen King heller). Det har gjorts en tv-serie som sägs följa boken bättre, och det får bli nästa King-projekt att ta itu med.

Kommer aldrig mer igen - Hans Koppel

Ylva blir kidnappad av sina nya grannar på vägen hem och inlåst i ett isolerat rum i deras källare. Där blir hon utsatt för fysiska och psykiska övergrepp, som straff för något som hände för länge sedan. Hennes man, Mike, försöker klara av livet med en försvunnen fru, ett barn att ta hand om och en poliskår och allmänhet som är övertygade om att han är en mördare.

Kommer aldrig mer igen är en okej deckare/thriller. Jag hade gärna sett att den fokuserat mer på Mike och hur han hanterar misstankarna och utvecklas, nu hoppar handlingen ganska snabbt framåt och det är lite oklart hur han går från nästan helt nedbruten till att börja leva ett nytt liv.

Boken är uppenbarligen inspirerad av de olika fall med kvinnor och flickor som hållits fängslade och som avslöjats under de senaste åren. Jag tycker dock att det är mycket irriterade att både gärningsmän och författare tycker att det är helt rimligt att snabbt mörda män för det de gjort i ungdomen, men kvinnan ska straffas med inlåsning och våldtäkt. Det blir visserligen en tydlig skildring av det misogyna samhälle vi fortfarande har, men det känns inte riktigt som om det är författarens mening.

Boken var ganska spännande och har ett visst "jag vill veta hur det går"-driv, men det finns många bättre böcker man kan läsa i stället. Gärna en där den kvinnliga huvudpersonen inte våldtas regelbundet. Eller alls.

ÄNTLIGEN! Bästa boken som tv-serie!!

 Nytt på SVT's Öppna arkiv är tv-serien Nattens barn från 1995. Serien baseras på Inger Edelfeltdts bok Juliane och jag från 1982, och det var en av mina absoluta favoriter när jag var mellan tio och femton. Jag vet inte hur många gånger jag lånade den på biblioteket, men det var många. Sammanlagt har jag läst den minst tolv gånger (senast för ett par år sen), men det skulle kunna vara betydligt fler gånger än så. Jag älskar den! (Det är kanske ganska uppenbart med tanke på det här maniska omläsandet...)

Bokens berättare är fjortonåriga Kim som inte har någon som förstår henne. Hon är intresserad av att teckna, läsa och av att drömma om vampyrer, skäck och romantik. Och om snyggingen Kuno som tyvärr är alldeles för populär för att märka att Kim finns. Hon umgås mest med sin gamla bästis Yvonne, som är hennes raka motsats. Yvonne är intresserad av att permanenta håret, läsa Starlet och samlar på kakrecept och bilder av gulliga bebisar. En dag börjar Juliane i klassen, en surmulen tjej som blänger förfärligt mycket och som snabbt blir utstött av de som befinner sig överst i hierarkin. Snart upptäcker Kim att Juliane delar hennes intressen, och hon blir nästan tvungen att trotsa skräcken för att själv bli mobbad och ta chansen att äntligen få en riktig vän. Tillsammans frossar de i skräckberättelser, startar en häxorden och planerar hämnd..

TV-serien Nattens barn har såvitt jag vet bara visats en gång, och det var arton år sen. Jag hade med andra ord bara luddiga minnen av den, och tänkte nu att den kanske inte har hållit för tidens tand osv. Till min glädje tyckte jag att den var riktigt bra. Den saknar en del av den magiska stämningen som byggs upp i boken, men den följer handlingen tillräckligt väl, och de avsteg som görs känns helt ok. Det är författaren själv som har skrivit TV-manuset, så det BÖR ju liksom bli rimligt bra. När jag läste boken första gången fattade jag inte att den utspelar sig på sjuttiotalet, den insikten kröp fram efter ett par omläsningar. (Nu är det rätt uppenbart, det är ganska fullt av tidsmarkörer som att de lyssnar på Santana, har hemstickade västar och lackstövlar). I serien är det helt uppenbart att detta är "förr i tiden", och det är snyggt gjort med både kläder och scenografi. En riktig bonusgrej är att Anastasia Ax och Dubrilla Ekerlund som spelar Kim och Juliane ser EXAKT ut som tjejerna gör på bokomslaget från 1982 som är målat av Inger Edelfeldt. Så roligt när man varit så engagerad i en bok som jag varit, det känns ju som om jag känner tjejerna och jag har alltid sett de framför mig exakt som på omslaget.

Helt klart en sevärd serie!! (Och nu blev jag sugen på att läsa om boken igen...)

Du kommer inte att ångra dig

Jo, lite gör jag nog det efter att ha läst den tionde delen av Nemi av Lise Myhre. Det känns inte som att Nemi har utvecklats mycket sedan starten, så det är väl jag som har gjort det. Jag älskade Nemi i början, men nu känns det som om den bara upprepar sig. Nemi är oansvarig men har uppenbarligen alltid pengar trots att hon inte har nåt jobb. Ingenting som händer verkar påverka någonting annat så ingen karaktär utvecklas. Det är jobbigt att säga detta, eftersom jag verkligen gillade serien, men nu vet jag inte om jag vill läsa fler böcker.

Nya böcker

Fick en bunt nya böcker av Jenny när vi sågs häromdagen. Mycket kul läsning att se fram mot :) Kommer nog dock dröja innan jag hinner läsa dem.

Glasslottet - Jeannette Walls

Jeannette växer upp i ett fattigt och omkringflyttande liv med sina föräldrar och tre syskon. De flyttar mellan småorter i södra och västra USA, pappan tar olika ströjobb och mamman följer sina konstnärliga drömmar. Så småningom flyttar de till pappans hemstad i östra USA och blir bofasta, men det är ett fattigt liv där de sällan har mat på bordet, det regnar in genom taket och toaletten är en hink i köket. Det främsta målet för Jeannette och hennes syskon blir att skrapa ihop tillräckligt med pengar för att kunna lämna hemmet och flytta till New York.

Glasslottet är en otroligt gripande uppväxtskildring som det är svårt att lägga ifrån sig. I början är uppväxten mest ett enda stort äventyr, familjen åker runt, barnen leker i öknen och även om pappan dricker för mycket ibland är det i stort sett en harmonisk familj. När barnen växer upp, behöver mer mat och måste börja skolan börjar problemen visa sig. Föräldrarna är oansvariga, pappan drömmer om uppfinningar som ska göra dem snabbt rika och mamman vill bara ägna sig åt sina målningar. Det hela fungerar dock bra tills de flyttar österut och blir bofasta i den lilla fattiga staden, där familjen är bland de fattigaste.

En sak jag verkligen gillar med boken är att Jeannette uppenbarligen tycker mycket om sina föräldrar, även när hon som äldre och inte lika dyrkande ser vilka fel de begått. Hon lyckas mycket bra med att skildra utvecklingen från det beundrande barnet, för vilket föräldrarna inte kan göra något fel och som har lätt att anpassa sig till de mest skilda situationer, till en ung vuxen som vill frigöra sig från familjen men har svårt att lämna ansvaret. Det är en fin skildring av familjekärlek och syskonkärlek och att hålla ihop även under jobbiga omständigheter.

Boken är ett recensionsex från Bazar förlag.

Birthday girl

Jag har fyllt år och som vanligt fått en del böcker. Det är märkligt att jag aldrig tidigare fått en nobelpristagare i present, min födelsedag ligger ju lämpligt strax efter annonseringen och de flesta jag känner vet att jag gillar böcker. Den här gången hade jag önskat mig en bok av Munro och det jag ser fram mot att läsa den.

Jag fick också bok tre av säsong 8 av Buffy the vampire slayer. Ser mycket fram mot att se hur det går, jag tycker att serien har lyckats fånga allt det bra med tv-serien hittills. Dessutom fick jag en snygg skiss/anteckningsbok och ett presentkort på Pocketshop (yay, fler böcker!).

Prins Charles känsla - Liv Strömquist

Prins Charles känsla är ett seriealbum om kärlek och tvåsamhet och om hur kvinnor och män förlorar på sina traditionella roller. Det låter ju kanske fruktansvärt tråkigt, men eftersom det är Liv Strömquist som gjort den är det inte det. Hon tar upp hur flera stora komediserier lever på och reproducerar bilden av kvinnan som tjatigt känslosam och mannen som bara vill ha sin frihet (men som av någon underlig anledning ändå vill vara ihop med de kvävande kvinnorna), hur äktenskap och kärlek har utvecklats under historien och våra mest älskade torskar (bl.a. Gustaf Fröding). Flera av serierna är rikt försedda med fotnoter till olika undersökningar, vilkas resultat serierna baseras på.

Jag känner mig dock inte övertygad om vissa slutsatser som dras, framförallt de om kärlek och äktenskap genom tiderna. Det känns som en extrem förenkling att säga att kärleksäktenskap inte fanns tidigare och att införandet av dem ledde till att kvinnor var tvungna att börja hålla på sig och att man inte tar hänsyn till psykologi och övrig historisk utveckling. Men serierna är intressanta. Det här är knappast det bästa albumet att sätta i händerna på en jämställdist i syfte att övertyga, men det fungerar bra för oss mer feministiskt orienterade.

Jorden runt - Asien

Nu i november har resan kommit till Asien och följande böcker: 
Susan Abulhawa - Morgon i Jenin (Palestina)
Zeina Abirached - Svalornas lek: Dö, Resa, Återvända (Libanon)
Mo Yan - Vitlöksballaderna (Kina)
Kim Thúy - Mãn (Vietnam)
Atiq Rahimi - Jord och aska (Afghanistan)


Jag har redan hunnit läsa Jord och aska och håller på med Morgon i Jenin (för övrig en av de bästa böcker jag läst i år) så det ser bra ut för att hinna med.

Wolf Hall - Hilary Mantel

Thomas Cromwell växer upp som son till en alkoholiserad och våldsam smed. Han rymmer hemifrån i ung ålder och försörjer sig som soldat åt Frankrike och bankir och Italien. Så återvänder han till England och börjar jobba åt en kardinal, som jurist och allmän fixare. Hans skicklighet när det kommer till lagar, pengar och manipulation gör honom snart inblandad i projektet att skilja Henrik VIII från hans första fru så att han kan gifta sig med Anne Boleyn.

Den här boken har ju blivit tokhyllad både här och där så jag blev lite besviken när jag inte riktigt tyckte om den. Det känns som om det skulle varit bättre att läsa den på svenska, den har ett ganska komplicerat språk. En sak jag verkligen störde mig på är att det ofta var svårt att förstå vem det handlar om för tillfället. Det står bara han, han, han och så förstår man efter ett tag att det rör sig om tre olika personer. Den hoppar också en del fram och tillbaka i tiden på ett ibland otydligt sätt.

Jag tycker dock väldigt mycket om skildringen av tiden den utspelar sig i. Det är en spännande tid, Luther har påbörjat reformationen och även England håller på att bryta sig bort från den katolska kyrkan. Det är inte en tid som jag har så mycket koll på, vilket gör det svårt att veta hur sant det som skildras är, men boken känns väldigt genomarbetad.

Det är väldigt intressant med skildringen av upplösningen av äktenskapet mellan Henrik VIII och Katarina och hans nya äktenskap med Anne. Enligt den historieskildring jag hört tidigare bestämde han sig för att skilja sig och separerade därmed England från Rom och jag har alltid tänkt att det gick rätt snabbt. Här skildras det dock som en väldigt lång process, som till stor del drivs av Anne, fast besluten att bli drottning.

Överlag är bokens handling väldigt intressant, men den är ganska seg att läsa och som sagt lite rörig ibland. Jag tycker också att det är lite problematiskt med romaner som handlar om riktiga historiska personer då det är svårt att veta vad som är det som verkligen hände och vad som är författarens fantasier. Denna bok känns dock mycket genomarbetad så jag skulle tro att händelser, personer och materiella ting är som de var.

Europa vs Afrika

Nu har jag klarat av de första två etapperna i Jorden runt-utmaningen, Europa och Afrika. De var väldigt olika sinsemellan. Europaböckerna var väldigt olika, utspelade sig i olika tider och var olika berättade. Jag tyckte att Afrikaböckerna var ganska lika. De utspelade sig alla i efterkolonial tid, hoppade fram och tillbaka i tiden och hade inslag av naturreligioner. Förutom Tunisian girl då, men den var så kort att jag hela tiden glömmer bort den. Jag tyckte bäst om Coconut av de afrikanska och Adams arv av de europeiska, men det var roligt att läsa alla. De flesta hade jag inte ens hört talas om, kul att få nya tips. Överlag gillade jag de europeiska böckerna bättre, det är nog för att jag är mer van vid den sortens böcker.

Författarträff Charlotte Rogan

Ikväll var vi på en trevlig träff hos Bookmark förlag och träffade författaren Charlotte Rogan, aktuell med sin debutroman Livbåten. Det var en väldigt lyckad kväll med trevlig stämning. Vi var sju bloggare på plats och det blev en intressant diskussion om skrivande och om boken.

Charlotte Rogan började skriva i trettioårsåldern och skrev i 25 år innan denna hennes debutbok publicerades. Hon fick inspirationen från några fallbeskrivningar hennes advokatman hade med sig. Det var en lång process från att hon började skriva boken 1999 tills den publicerades 2012. Det var intressant att höra hur hon tänker när hon skriver, hur hon har skrivit genom åren och hur boken nu har spridits över världen.

Livbåten utspelar sig 1914. En Atlantångare sjunker och några passagerare räddar sig till en livbåt. När hjälpen inte kommer på en gång utvecklas det hela till en psykologisk thriller där vissa får leva och andra måste dö. Boken har blivit mycket populär och har översatts till 26 språk. Den är även på gång att filmatiseras med Anne Hathaway i huvudrollen.

Jag ser väldigt mycket fram mot att läsa boken, den verkar spännande och är snyggt formgiven. Förlaget berättade att formgivningen är inspirerad av dagboksformatet boken är skriven i. Det är också trevligt att boken har ett insytt bokmärke, det är inte ofta man ser det nuförtiden. Tyvärr kan jag inte lägga den högst i att läsa-högen, men den hamnar högt upp i alla fall.

En deckare man verkligen hade kunnat hoppa över

Vecka 36 av Sofie Sarenbrant påminde mig om varför jag inte brukar läsa svenska deckare.
I slutet av semestern försvinner den höggravida Agnes spårlöst. Hennes man Tobbe är förtvivlad och fylld av skuldkänslor eftersom de har bråkat mycket den senaste tiden. Hennes bästa vän Johanna, även hon väldigt gravid, tar hand om Agnes tvååriga dotter och oroar sig såklart även hon. En kriminalreporter är oerhört okänslig och har eksemig hud. En polis tar inte vittnesuppgifter på allvar eftersom vittnet har alkoholproblem. Ett vittne refereras ungefär hundra gånger till "den kända alkoholisten". En servitris går runt och funderar på om killar tycker att hennes D-kupebröst är för stora. Det vimlar av lösa trådar, språkligt sett är den helt ointressant och man bryr sig inte ens särskilt mycket om hur det ska gå för stackars Agnes. Upplösningen är väntad, förutom den lilla överraskningen att historian faktiskt inte är slut än, man måste läsa EN BOK TILL för att få veta hur det verkligen går. Och det vill man faktiskt inte.

All we know of heaven - Jacquelyn Mitchard

Två tonårsflickor, Bridget och Maureen, råkar ut för en bilolycka på väg hem från en cheerleedingträning. Båda skadas svårt, och bara en överlever. Efter veckor i koma vaknar hon på sjukhuset, omgiven av fel familj. På grund av oredan på olycksplatsen, de svåra skadorna och att tjejerna var väldigt lika varandra har de förväxlats. Bridgets familj har vakat på sjukhuset. Maureens familj har begravt sin dotter och syster. Men det är Maureen som lever. Upptäckten leder såklart till både glädje och sorg, och kommer att påverka hela staden.
   Det börjar bra, onekligen är det en fascinerande historia som berättas. Halvvägs igenom boken började jag dock tröttna på den. Den är på nåt sätt för grovt tillyxad och förenklad, och det märks att den är skriven som en "ungdomsbok". Det saknas en del trovärdighet i efterspelet till Maureens uppvaknande och jag blev aldrig särskilt rörd av boken trots ämnet. Den är helt ok, men jag hade verkligen förväntat mig mer.

Läsrapport Oktober - Anna

Tio böcker blev det denna månad, bra jobbat av mig :) Ungefär dubbelt så många som en vanlig månad. Det var dessutom övervägande bra böcker.

Ännu talar träden - Calixthe Beyala
Coconut - Kopano Matlwa
Stockholmsnatt 3 - Pelle Forshed och Stefan Thungren
Hur man botar en feminist - Nanna Johansson
Tunisian girl - Lina Ben Mhenni
Wolf Hall - Hillary Mantel
En blomma av blod - Ngugi wa Thiong'o
Jord och aska - Atiq Rahimi
Glasslottet - Jeannette Walls
Kommer aldrig mer igen - Hans Koppel