Skärkarsliv köpte jag för två kronor på Röda Korsets second handbutik, nästan bara för att den är så otroligt snygg. Omslaget är ett linoleumtryck av Svenolov Ehrén, och boken är tryckt 1971 i 70talets allra snyggaste färger.
Boken då? Nja.
Det är en novellsamling med skrönor från Stockholms skärgård, från den tiden då Skärgårdslivet var en ständig kamp. Det är pigor som vill bli rätt gifta, gubbar som försöker sig på lite kreativ säljakt, lögnhalsar och brottslingar, fiskare och präster. Jag tycker att samtliga berättselser är tämligen ointressanta tyvärr, de flesta är ganska poänglösa och nästan alla människor är osympatiska eller för snabbt förbiskyndande för att jag ska bry mig om dem över huvudtaget. Vill man ha Strindberg och skärgård är Hemsöborna så mycket mer valuta för lästiden.
Men snygg är den!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar