Proggiga barnböcker

På bokmässan köpte jag en hel hög böcker av Kalle Lind, och den första jag läste blev Proggiga barnböcker. Det är en kärleksfull granskning av 1970-talets politiska barnlitteratur, böcker som innehåller en hel del element som verkar ha försvunnit ur bilderböckerna: demonstrationståg, revolutioner, onda kapitalister, närbilder från förlossningar, tortyr och miljöförstöring. Vissa av böckerna måste varit helt absurda även på den tiden de skrevs, en del skulle kanske funka än idag. Ett fåtal av böckerna har jag själv läst som barn (hur-barn-blir-till-skildringen Per, Ida och Minimum var till exempel väldigt populär på 80-talet,), vissa har jag hört talas om och de allra flesta är helt nya bekantskaper.

Att man inte har läst alla böcker som avhandlas gör ingenting, det är väldigt roligt att läsa om dem ändå. Det är väldigt välformulerat och fyndigt, och jag gillar att författaren inte bara skrattar åt tokigheterna utan även försöker förstå vad som låg bakom och respekterar författarnas försök att visa barnen hur världen ser ut och hur man gör för att förbättra den. Det blir många skratt (mitt favoritkapitel handlar om socialrealistiska ungdomsböcker), och på köpet får man en liten historielektion om det politiskt medvetna 70-talet där det var fult att "köpa onödiga saker i en affär" och fint att hjälpas åt. Den fattige var alltid god, den rike alltid ond och barns rätt till information togs på stort allvar
En jätterolig bok med snygg layout som jag kommer att bläddra i många gånger!

(Kalle Lind har en jätterolig blogg som heter En man med ett skägg).