Tre olika vinklar på stockholms undre värld. Wannabee-braten som börjar sälja kokain för att ha råd att leva lyxliv på Stureplan. Förortslatinon som rymt från fängelset och lever för hämnd. Det serbiska muskelberget med ambitioner.
Det går snabbt, det är spännande och det är underhållande. Dock blir jag faktiskt ganska irriterad på Lapidus märkliga språk med ständiga kolon och meningar som tycks sakna ord. Jag antar att han försöker illustrera ett sätt att prata, men det är svårt att få ett riktigt bra flyt i läsningen när man störs av grammatiken.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar