En ung kvinna kommer till ett gods på landet för att arbeta som guvernant åt två små barn, men någonting står inte rätt till. Hon börjar se spöken, men ingen annan ser något. Barnen verkar vara inblandade, kanske rent av besatta, men förnekar att något pågår. Det hela slutar med minst lika många frågetecken som det började med, och jag sitter förvirrad och undrar varför detta räknas som nån slags klassisk spökhistoria. Inte läskig, inte intressant, knappt ens begriplig.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar