Jag ringer mina bröder

Jag ringer mina bröder av Jonas Hassen Khemiri börjar med att en bil exploderar i Stockholm Ett misstänkt terrrordåd. Amor tar sig till platsen, vill se och förstå men blir mest av allt förvirrad. Han börjar ringa runt, till sina bröder, till sin mormor, till en tjej han stalkat. Han ringer för att varna dem från att röra sig ute på stan, från att väcka uppmärksamhet, från att se ut som terrorister. Han ringer också för att höra vad de tror om attentatet.
Jag tyckte om boken, men fick kämpa lite för det. Ljudboksinläsningen är nämligen hemsk. Nästan alla av Amors samtalspartners får tillgjort spexiga röster, och i början trodde jag att det var menat att illustrera att Amor tyckte att just den karaktären var en riktig idiot. Men så verkar det inte vara, det är bara inläsaren som fått lite för mycket feeling. Läs den i textform!

Hästtjejsnostalgi

       

        

Jag fick syn på Pia Hagmars hästbok Millan på Storytel och fick ett plötsligt sug efter just hästar. Jag plöjde en hel del i genren som barn, och det var åratal sen jag läste en bok som utspelade sig i ett stall. Det var en riktig lyckträff, precis en en sån hästbok som jag hade älskat när jag var 10-11år. Hästar, stalltjej som kämpar sig till stallet på cykel i ur och skur, konflikter med det tuffa gänget i stallet och en berättelse som landar även i vardagen utanför stallet. Jag läste fortstättningarna Drömmen och Sveket när jag ändå var igång, och rekommenderar Millan-böckerna till alla som varit eller velat vara hästtjej.

Roseanna

Efter att jag bytt ljudbokstjänst blev det lite svårt att hitta fler böcker som jag ville lyssna på. Jag bestämde mig för att ta en klassiker, och påbörjade projektet Läsa alla Sjöwall-Wahlöö böcker.

Den första boken heter Roseanna och kom ut 1965.
En ung kvinna hittas död i vattnet i Göta kanal. Polisen får kämpa länge med att identifiera henne, och har över huvud taget väldigt få spår att gå på. Det här sägs väl vara den allra första polisromanen, det gör det lite extra kul att ha läst den. Den var också riktigt bra med ett fall som läsaren inte kan knäcka redan från början och med realistiska dialoger och karaktärer.

Flickorna

Jag är alltid lite (ok, ganska mycket) skeptisk till böcker som hypas överallt. Jag blir oftast inte sugen på att läsa böcker som "alla" tycker är bra, men förr eller senare blir jag ändå nyfiken och ger dem en chans (förutom Da Vinci-koden som jag inte tror att jag någonsin kommer att läsa).
Emma Clines Flickorna visade sig förtjäna alla positiva recensioner den har fått.

Evie Boyd var fjorton år sommaren 1969. Hon är uttråkad, avvisad av sina tidigare vänner och drar planlöst runt och väntar på att något ska hända. I det tillståndet möter hon en grupp flickor i parken, flickor som verkar både vilda och fria. Flickorna tar henne med till ranchen de bor på, där en karismatisk man som heter Russel har samlat följare i ett kollektiv där alla hjälps åt och där alla är beredda att göra vad som helst för sin ledare. Evie lockas av gemenskapen, och dras allt mer in kretsen kring Russel.
Boken bygger på Charles Manson-morden, med fokus på vad som ledde fram till att kvinnorna runt honom kunde komma att begå sina hemska brott. Bokens styrka är just detta, skildringen av flickorna och kvinnorna, dynamiken och relationerna, maktspel och längtan efter uppmärksamhet. Riktigt, riktigt bra.

Reader problems book tag

Det var länge sen jag hakade på en enkät, och den här som Bokföring enligt Monika har hittat såg kul ut. Vi kör!

1. Du har 20.000 olästa böcker i din bokhylla, hur bestämmer du vad du ska läsa?
Men hallå, vem har 20.000 olästa böcker i sin bokhylla? Jag antar att jag känner efter vilken typ av bok jag är sugen på först, och sen letar jag bland de som stämmer in på den känslan, genren, tjockleken.

2. Du är halvvägs genom en bok och du känner inte något för den. Ger du upp läsningen eller läser ut den?
Om jag har hunnit halvvägs har jag ärligt talat svårt att lägga ner. Mest för att jag vill tillgodoräkna mig boken i mitt läsmål 100 böcker/år (ja, det är fånigt). Men är det riktigt tråkigt, och särskilt om boken är tjock så slutar jag. Jag är inte rabiat!

3. Slutet av året kommer med stormsteg och du har inte avslutat din läsutmaning. Försöker du läsa ikapp och hur i så fall? 
Ja. Varje år. Läser tunnare och tunnare böcker ju senare på året det blir.

4. Omslagen på böcker i en serie du älskar matchar inte, hur hanterar du det?
Det är trist, men ingen katastrof. Fast nu när jag tänker efter så beror nog min lättsamma inställning på att jag sällan köper böcker, och om jag gör det så har jag väntat så länge att serier oftast kommit ut i samlingsboxar där allt matchar. 

5. Alla omkring dig hypar över en bok du inte gillar. Vem bondar du med som har liknande känslor?
Då letar jag upp boken på Goodreads.com och läser recensionerna från de som gett den ettor och tvåor i betyg. Mycket tillfredställande!

6. Du läser en bok offentligt och känner hur du börjar gråta. Hur hanterar du det?
Pausar, stirrar uppåt eller ut genom tågfönstret. Samlar mig. Läser vidare. Upprepar detta tre gånger ungefär. Blir det värre gömmer jag mig bakom mitt långa hår. Har mycket svårt att sluta läsa mitt i sorgliga partier. 

7. Uppföljaren till en bok du älskar har precis kommit ut men du har glömt vad som hände i förra boken. Läser du om boken innan du går vidare?
Nej, kanske bläddrar igenom lite snabbt.

8. Du vill inte att någon ska låna dina böcker, hur säger du på ett trevligt sätt nej till någon som frågar?
Jag är generellt ok med att låna ut mina böcker, men om jag inte ville att någon skulle låna dem hade  det ju varit lätt att säga att jag aldrig lånar ut böcker.  

Du har plockat upp fem böcker den senaste månaden men inte kommit någonvart med dem. Hur kommer du över en lässvacka? 
Läser en ny ungdomsbok, det brukar vara lätt- och snabbläst och är en av mina favoritgenres.

10. Det är många böcker som har kommit ut och som du bara måste läsa, hur många böcker köper du?
Förmodligen ingen, jag köper mest böcker som jag redan har läst och vet att jag älskar.

11. Efter du har köpt alla de där böcker du bara måste läsa, hur lång tid sitter de i din bokhylla innan du faktiskt läser dem?
Allt ifrån en vecka till tio år.

Släppa taget

Släppa taget, Katarina von BredowStella och Elsa är tvillingar men de är väldigt olika varandra. Elsa är tillbakadragen och försiktig och Stella är utåtriktad och betydligt vildare. På ytan är de lika, och det blir allt jobbigare att bli ihopblandade då de är så olika inuti. När klassen får en ny, överambitiös dramalärare som vill få eleverna att öppna sig helt rörs allting om och tjejernas olikheter skapar konflikter. Det är inte en bok som kommer lämna något bestående minne hos mig, men det var trivsam läsning för stunden.

Jag lever, tror jag

Mitt i vårterminen på sista året på gymnasiet dör Kims bästa vän Moa i en bilolycka. Kanske har hon kört ihjäl sig. Kim vet inte hur hon ska kunna hantera förlusten. Hon klarar inte ens av att gå till kyrkogården på dagen utan hänger där på nätterna. Att inte veta vad som hände Moa blir allt jobbigare, och Kim börjar leta efter en dagbok som hon vet sak ligga gömd nånstans. Steg för steg blir hon tvungen att acceptera och gå vidare.
Jag vet inte varför, men Kim berör mig inte särskilt mycket. Jag tycker inte att karaktärerna riktigt kommer till liv och att boken känns lite platt. Jag hade väntat mig att känna mer för en bok med det här ämnet.

Uppgång och fall

Jag fick Liv Strömqvists senaste album Uppgång och fall i julkapp, och läste det såklart redan i mellandagarna. Älskar Liv!
Den här gången tar hon sig an kapitalism, klass och pengar, och tittar närmare på mindfulness, Chris O'Neill och Annie Lööf. Kul och smart som vanligt.

8 saker du aldrig skulle våga

Första boken för 2017 blev en e-bok: 8 saker du aldrig skulle våga av Eva Susso och Moa Eriksson Sandberg.
Fyra högstadietjejer bestämmer sig för att starta en slags klubb där de ger varandra utmaningar som måste utföras och rapporteras tillbaka till klubben. De är fyra ganska olika tjejer med olika intressen, men genom utmaningarna och stödet från varandra växer de tillsammans och blir allt starkare.
För mig var det här lite för mycket "generisk ungdomsbok" för att riktigt fånga mig. Karaktärerna är stereotypa i sina tydligt olika stilar, och även om jag gillar att de ibland är osympatiska (eftersom det gör dem mer levande) så tycker jag att de stundtals beter sig konstigt. Det finns till exempel en baskettjej som målas upp som en väldigt snäll och omtänksam kompis, men som inte har något dåligt samvete över huvud taget över att sno en lagkompis pojkvän. Den androgyna Kay som bara känner sig bekväm i jeans och pösiga tröjor går plötsligt på skolfest klädd i kroppsstrumpa. En nätpedofil går till våldsam attack mot en tonåring på öppen gata inför publik. Tjejen som gillar retrostil beskrivs som om hon såg ut som Elsa Billgren.
Det är absolut inte dåligt, och det finns säkert en del styrka att hämta här om man är i målgruppsålder, men för oss överåriga YA-älskare var den inte så givande.

Best of 2016

Äntligen! Äntligen har jag bloggat ikapp så pass att 2016s läsning är redovisad. (Just nu behöver vi inte tänka på att jag har läst 26 böcker under 2017 som ligger på hög och väntar på egna blogginlägg, ok).
Även om det var länge sedan det var nyår kan det vara på sin plats med ett litet inlägg för att kora de bästa läsupplevelserna 2016 tycker jag. Bättre sent än aldrig!
Så här är de, de 10 bästa från 2016 utan inbördes ordning:

En man som heter Ove - Fredrik Backman

Färjan - Mats Strandberg

Det är något som inte stämmer - Martina Haag

Slasher boys and monster girls

The uninvited - Cat Winters

Soul of an octopus - Sy Montgomery

Sommarboken - Tove Jansson

Vi är en - Sarah Crossan

Which witch? - Eva Ibbotson

Glöm mig - Alex Schulman

Girls on fire

Girls on fire av Robin Wasserman dök upp som ett tips på Goodreads.com och jag nappade genast. Jag är o-er-hört svag för uppväxtskildringar med tjejer som huvudpersoner och fokus på vänskapsrelationer.

Hannah Dexter är opopulär och ständigt trakasserad av skolans populäraste tjej, Nikki. Hennes liv är mestadels tråkigt och meningslöst. Men näst sista året på highschool förändras allt.  Nikkis pojkvän begår självmord, och Lacey dyker upp från ingenstans och blir Hannahs bästa vän. Tillsammans med Lacey vågar Hannah förändras, byter klädstil attityd och smeknamn och är snart beredd att göra vad som helst som Lacey ber henne om. Men Lacey har en hemlighet, och den kommer att förändra allt.

Jag blev tyvärr lite besviken på Girls on fire. Jag hade hoppats på något på samma nivå som Om du vågar, men den lyckades inte alls fånga mig på samma sätt. Lite för platt, lite för klichéartade karaktärer. Helt ok läsning, men jag har en känsla av att om ett par månader har jag helt glömt att jag ens läst den.

Min pappa Ann-Christine

Min pappa Ann-Christine är Ester Roxbergs skildring om hur det var när hennes pappa Åke kom ut som transexuell och hur hon upplevde hans övergång till att leva som Ann-Christine på heltid.
Jag vet inte riktigt vad jag ska tycka. Det är välskrivet, och lite intressant men samtidigt är det jobbigt att läsa om hur otroligt oförstående och självcentrerad Ester är. Hon gör liksom väldigt lite för att underlätta eller visa förståelse, hon är så upptagen av sin egen chock och tankar på vad andra ska tycka. Även om hela tanken med boken kanske är att visa på hur svårt det kan vara för barn att vara något annat än just oresonliga barn i relation till sina föräldrar - och därmed vilja att de ska förbli som de alltid har varit var tyckte jag att det var obehagligt att läsa om hur familjen behandlade Ann-Christine.

Århundradets kärlekskrig

Århundradets kärlekskrig av Ebba Witt-Brattström var inte en bok för mig. Jag tyckte att formatet, som är en ständigt pågående dialog mellan en man och en kvinna i ett förhållande, var tröttsam. Replikerna är både högtravande och gnälliga, och det peppras på med kulturella referenser som inte alls smälter in i texten utan mest känns som en uppvisning i bildning. Positivt: den var tunn iallafall.

Glöm mig

Näst sista boken jag läste 2016 var Alex Schulmans Glöm mig - en rörande och upprörande skildring av en uppväxt med en alkoholiserad mamma och en vuxen sons försök till försoning. En riktigt stark läsupplevelse tycker jag. Läs den.

Monster

Strax innan jul hann jag med ytterligare en mysig bokserie för att stilla min längtan efter mysböcker. Mats Strandbergs barnböcker Monstret i natten och Monstret på cirkusen.

Det handlar om pojken Frank, som efter att ha blivit biten av grannens hund förvandlas till ett monster om natten. Ett ganska fånigt litet monster, som mest vill bli kliad på magen. Men vad hjälper det att man är ett snällt monster när alla som ser en blir livrädda?

Gulliga böcker med jättefina illustrationer. Jag kan tänka mig att de är lite lagom läskiga för läsare i lågstadieåldern, och jag som är långt utanför målgruppen ser fram emot den tredje och avslutande delen!

Steglitsan

När Theos mamma dör i en terrorattack på ett konstmuseum kastas hans tillvaro över ända. Hans nya fasta punkt blir målningen Steglitsan som han tog med från museet. Detta ovärderliga 1600-talsverk kommer dock att dra in honom i den kriminella världen.

Donna Tartts roman Steglitsan är helt fantastisk. Vi får följa Theo från barndom till vuxen ålder och hur han kämpar med att hantera sin mors död. Historien berättas snabbt och hetsigt, vilket ger en passande känsla då Theo förutom att lida av PTSD är drogpåverkad större delen av tiden. Det är frustrerande att han aldrig kan erkänna hur dåligt han mår, men också fullt förståeligt. Han är väldigt bra skildrad, fast han är ett svin större delen av tiden.

Även de övriga karaktärerna är väldigt bra skildrade och miljöerna hjälper till att sätta rätt stämning. Det skulle kunna bli överdrivet, men är väldigt bra gjort. När Theo flyttar till Las Vegas känns det som det enda rimliga stället för den delen av boken att utspelas.

Den enda som är dåligt med boken är slutet. Det känns lite abrupt och otillfredsställande efter en så himla bra historia.

Tio över ett

Tio över ett Ann-Helén Laestadius

Maja bor i Kiruna, staden som ska flyttas på grund av att den pågående gruvverksamheten under stan. Varje natt ställer hon klockan på tio över ett och lyssnar på sprängningarna i gruvan. Hon vill egentligen sova, men kan inte komma över känslan av att någon måste vara vaken för att rädda resten av familjen när gruvan rasar. Snart kommer de bli tvungna att flytta då bostadsområdet ska rivas, och det enda Maja vill är att bo kvar i samma hus som hon alltid har bott i. Sömnbristen blir ett allt större problem, och ingen förstår hur rädd hon är. 

Nja, jag var inte så himla imponerad av den här boken. Det var intressant att läsa om Kirunaprojektet ur den här synvinkeln, men jag kunde inte låta bli att känna mig lite irriterad på Maja och hennes nojor. 

Fem snabblästa

   

Jag har läst en hel del klassiska flickböcker i mitt liv, men har aldrig kommit gett mig på att läsa Lotta-böckerna. Förrän nu! De finns nämligen som e-böcker på Storytel och såg så otroligt lättlästa och mysiga ut när jag letade läsning under julledigheten.

De är inte särskilt tjocka, så det gick väldigt snabbt för mig att ta mig igenom de fem böcker som fanns tillgängliga, och de var verkligen precis vad jag var sugen på just då. Lotta är, som en riktig flickboksflicka oerhört käck, men det balanseras upp av att hon också är obotligt klumpig, hetsig och benägen att säga helt fel saker till fel person. Hon är helt enkelt en kul tjej att tillbringa ett par timmar med när man vill ha något väldigt lättsmält, nostalgiskt och ...trevligt. 

The haunting och Hiram

Som jag skrev för ett par inlägg sedan så blev jag oerhört förtjust i ljudboksversionen av Eva Ibbotsons Which witch, och detta ledde till att jag genast började på en liknande bok igen. Eftersom min andra barndomsfavorit fråndenna författare, Den stora spökräddningen, inte fanns att tillgå på min ljudbokstjänst så fick jag välja ett tredje alternativ. The haunting of Hiram. Jag har läst även denna (ett park gånger - jag var en notorisk omläsare som barn), jag gillade den men jag minns den inte som lika bra som de andra två.

Jag får nog säga att det fortfarande är en ganska bra sammanfattning. Den är helt ok, säkert spännande om man är nio år, lite slarvigt skriven och lite väl många logiska luckor (ja, jag vet, i en berättelse om spöken...)

Hursomhelst! Låt oss gå vidare till ett litet sammandrag av storyn. 

En tolvårig föräldralös pojke blir tvungen att sälja det skottska slott där han har växt upp. Han har tur och hittar en amerikans miljonär som är beredd att betala ett generöst pris, men bara på villkor att slottet är helt fritt från spöken. Miljonären har nämligen en dotter som varit sjuk och som därför anses klen och lättskrämd. Tyvärr är slottet ganska så fullt av spöken, där finns till och med en spökande hund. Spökena blir således tvungna att flytta, och det är inte så lätt när man har bott på samma plats i hundratals år.  

Trots att även denna bok var mysig att lyssna på så retade jag mig lite på att den kändes som en blek kopia av Den stora spökräddningen, och att den är så otroligt enkelt uppbyggd vad gäller snälla/elaka karaktärer. Det finns liksom inga gråzoner över huvud taget, och det blir lite ointressant.