"Jag klär mig i luciakläder. Vit kåpa, rött skärp kring magen. Jag sitter stilla i mörkret i teaterskrubben i gymnastiksalsdelen i Östra läroverket som är skolan som jag går i. Jag väntar på att man ska komma med ljuskronan, sänka ner den på mitt huvud, tända ljusen - det är alltid någon som placerar ljus av rinnartypen i min krona. Det är inte luciadagen, jag sitter där i alla fall och väntar. När jag väntat tillräckligt länge och ingen kommer nedsänker jag själv kronan på mitt vackra huvud, jag tänder ljusen, stearinet rinner ner i hår och hårbotten och vidare i rännilar i pannan. Det är skönt, det heta och det brännande, en ilning genom kroppen; det är lilla döden".
Diva, Monika Fagerholm
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar