Nyss satt hon i bilen med hela sin familj och lyssnade på musik, nu ligger hon på intensivvårdsavdelningen med en sönderslagen, medvetslös kropp och sitt medvetande vandrandes runt i sjukhuskorridorerna. Mia kan se sin kropp utifrån, men hon vet inte om hon kan göra något åt sin situation. Hon betraktar, väntar och lyssnar. Snart förstår hon att hennes båda föräldrar är döda. Lillebror är inte där.
I tillbakablickar får man följa Mias liv innan olyckan, om hur den klassiskt skolade cellisten föll för killen som spelar i punkband, om hennes föräldrar, om bästa vännen. Mia hade ett härligt liv, men om hon nu inte längre har någon familj, vill hon verkligen leva då? Det är nämligen hon själv som måste välja.
Ett lite originellt upplägg som fungerar bra tycker jag. Boken är ganska tunn och utspelar sig under kort tid, men lyckas ändå med att vara gripande och teckna väldigt tydliga karaktärer.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar