I syrenernas tid och gullregnens månad

Han kom som en vind.

Vad bryr sig en vind om förbud?

Han kysste din kind.

Han kysste allt blod till din hud.

Det borde ha stannat därvid:

du var ju en annans, blott lånad

en kväll i syrenernas tid

och gullregnens månad.

Han kysste ditt öra, ditt hår.

Vad fäster en vind

sig vid om han får?

På ögonen kysstes du blind.

Du ville, förstås, ej alls

i början besvara hans trånad.

Men snart låg din arm om hans hals

i gullregnens månad.

Från din mun har han kysst

det sista av motstånd som fanns.

Din mun ligger tyst

med halvöppna läppar mot hans.

Det kommer en vind och går:

och hela din världsbild rasar

för en fläkt från syrenernas vår

och gullregnens klasar.

Kyssande vind - Hjalmar Gullberg

Mosippan

Mosippan är den andra boken i Elsie Johanssons trilogi om Nancy. Andra världskriget pågår och folk gör så gott de kan för att klara sig. Nancy studerar men måste också arbeta för att få in lite extra pengar till hushållet.

Det är en bra bok, både handlingsmässigt och språkligt. Man känner med Nancy när hon drömmer om ett bättre liv, men inte riktigt vågar tro på det. Livet i ett fattigt hem skildras tydligt, utan att bli för negativt eller positivt. Det är hårt och jobbigt, men också roligt och med bra familjekänsla. Jag gillar hur den fokuserar på kvinnorna i olika generationer och deras olika lotter och att den ger en skymt av klassamhället, även om ingen i området tillhör de rikaste. Alla borde läsa dessa böcker.

Och våren bara fortsatte forsa in.

Ett vårcitat från en av mina favoriter, Charlotta Cederlöfs ...men likväl rör hon sig. Om våren när man går i sjuan och allting är extra nytt och gnistrande.

Blommigt omslag

Inte jätteblommig kanske, men snyggt. Själva boken tyckte jag dock inte var så bra, Nobelpriset till trots.

Blommiga böcker

Började fundera på hur många böcker om blommor jag har hemma, så jag var så klart tvungen att ta fram dem och göra ett inlägg om dem. Detta är böckerna som bara handlar om blommor, jag har ju en del om trädgårdar också. Väldigt många bra böcker, insåg jag när jag tittade på den hyllan. Borde plocka fram dem lite oftare känner jag. Det börjar bli dags för en ommöblering av bokhyllorna känner jag, så att vi ser lite mer vad vi har.

Först ut är en riktigt torr bok, men så praktisk.

Krok och Almquists Svensk flora är av typen som inte har bilder utan där du får avgöra om växten har kala blomskaft (dvärgtranbär) eller finludna (tranbär). Nyckling, alltså. För den som möjligtvis inte ägnat sig åt sådant börjar man med att räkna ståndare (tack Linné) och kommer då till en klass, fortsätter titta på de utmärkande dragen för att hitta till familj och släkte och till sist titta på eventuell ludenhet, bladform och annat för att komma fram till arten. Det är roligt, men jag har inte gjort det sedan botanikkursen för cirka tio år sedan, så jag vet inte hur bra det skulle gå nu. Om det är för svårt kan man ju alltid välja en fältflora med bilder.

Det är dock inte säkert att det blir lättare, man bör veta lite om blommor för att hitta här också. Jag har inte använt den här så mycket, såg inte förrän nu att det finns en nyckel i början av den här också. Där ser man. Det finns floror som är indelade efter blomfärg också har jag sett, det verkar mycket praktiskt om man inte vet var man ska börja leta.

Två böcker om perenner har jag. Båda har liknande upplägg, lite allmänna tips och förslag och sedan beskrivningar och bilder på perenner. Den vänstra är lite mer omfattande, men de är bra komplement till varandra.

Den här boken om tulpaner köpte jag framförallt för de vackra bilderna i den. Den är mycket lämplig att bläddra igenom på vintern när man knappt kan tåla sig till våren.

Jag vet inte om gräs får räknas som blommor? De blommar ju i alla fall och är ovärderliga inslag i planteringar. Den här boken är också uppbyggd med en allmän del i början med tips och råd och sedan presentation av olika arter. Nu blev jag sugen på att plantera gräs på balkongen igen, men det lär inte fungera den här gången heller. Katterna gillar visserligen när jag planterar gräs, men gräset blir desto ledsnare och väldigt uppätet.

Gullregn i oktober

Det är fel månad, men där finns en gullregnsklase i alla fall. Gullregnet i denna deckare är både bildligt och bokstavligt och framförallt giftigt.

Boken utspelar sig på 70-talet, vilket inte passade mig, jag gillar 40-50-talsdeckarna av Lang och här har mycket av den stämningen försvunnit. Det är rivningsvåg, även i lilla Skoga, och aktionsgrupper bildas. Ett mord inträffar, kopplat till gamla sägner, och Christer Wijk rycker in.

Det regnar genom hela boken och allt känns allmänt deppigt och grått. Läs en annan Lang-bok istället, det är min rekommendation.

Liv i överflöd - deckare i universitetsmiljö

Ännu en svensk deckare, denna gång en som utspelar sig i universitetsmiljö, närmare bestämt det fiktiva Västgöta universitet, placerat i Skövde. En av universitetets anställda hittas mördad och de misstänkta hopar sig. Är det den mördades tvillingbror, son, kusin eller konkurrent som utfört dådet? Huvudpersoner är en polis samt rektorn för universitetet, som även är hans hustru.

Det är en trevlig deckare, med lite gammaldags känsla. Kombinationen av småstad och universitet är charmig, men jag känner att den nog inte kommer hålla i längden. Detta är den andra boken i serien (jag har inte läst den första) och det är en del referenser till de tidigare händelserna. Det får mig att undra hur många mord man kan ha på ett universitet utan att det blir fånigt. Jag gissar att två böcker kan vara gränsen. Detta är alltid ett problem med författare som väljer en huvudperson som inte naturligt kommer i kontakt med brott. Här är visserligen en av huvudpersonerna polis och flera andra poliser är viktiga bikaraktärer, men det är tydligt att det är universitetsmiljön som är det intressanta för författaren. Och det kan jag förstå, det börjar bli lite olidligt att läsa om alla dessa poliser, men det håller som sagt inte riktigt.

Jag vet inte om Appelqvist är tillräckligt blommigt för att platsa i vårt vårtema, men jag har inte sett någon äppelblom än i år och börjar längta efter det, så jag kör på det.

Vårträd

Jag hade av någon anledning väldigt svårt att komma in i den här boken och gav upp någonstans halvvägs. Ska ta tag i att läsa färdigt den nån gång inom en rimligt snar framtid... Den har iallfall ett väldigt härligt vårlikt omslag!

Blommigt

En intressant bok med en snygg slingerväxt blir dagens bidrag till vår våriga majblom-tagg.

Vindsträdgården. Fantastiskt drama! /mvh Jenny 12 år.

När jag tänkte på böcker med blommande teman, omslag eller titlar till vårt majblommsprojekt var Vindsträdgården av V.C Andrews en av de första jag kom att tänka på. Den blev oerhört populär bland tjejerna i min sjätteklass efter att en av klasskompisarna hade hittat den i sin storebrors bokhylla. Boken och dess uppföljare cirkulerade sedan hela våren, och jag minns fortfarande hur det kändes att som tolvåring sitta på grusig asfalt, lutat mot gympasalshusets vägg i stekande sol och läsa så snabbt som möljligt (det var ju många på kö till boken...) på lunchrasten. 

Boken var mycket dramatisk. Fyra underskönt vackra syskon ska gömma sig i ett vindsrum en kort period medan mamman blir sams med sin far, säkrar sitt arv och på ett finkänsligt sätt berättar för honom om att hon har fyra små hemliga barn. Det blir en alltför lång vistelse, och barnen växer upp isolerade från omvärlden. Man kan följa syskonen i ytterligare tre böcker, även de med blommiga titlar: Blomblad för vinden, Törnbädden och Lustgården. Som i alla V.C Andrewsböcker blir det en resa full av misär, förbjuden kärlek, incestuösa förhållanden, hat och hämnd.

Jag undrar om jag inte ska ta och läsa om åtminstone bok nr ett i sommar, kan vara kul att se om den har några kvaliteer som jag fortfarande kan uppskatta...

Nässlorna blomma

Nässlorna blomma är Harry Martinsons barndomsskildring. När Martins far dör och hans mor lämnar barnen blir han bortauktionerad. Han behandlas inte jätteilla, men inte heller särskilt bra.

Det här är en helt fantastisk bok. Martinsons språk är härligt att läsa och det finns hopp i historien, även när allt verkar deppigt. Man fastnar direkt.

Lilla Rosenknopp

"En liten bukett bestående av rosa och vita rosor, en blåklint, några gul- och rödflammiga tulpaner, en narciss, en diminutiv styvmorsviol och en blommande jasminkvist i en genomskinlig pokal."
Boken kryllar av beskrivningar av barockstilleben med sina symboliska blommor, insekter, mat och föremål. Däremellan utspelar sig historien om Annerose som börjar misstänka att hennes man är otrogen vilket får hennes äktenskap att börja krackelera. Inte heller för hennes vänner är livet alltid en dans på rosor.

Lilla Rosenknopp av Ingrid Noll är en bra bok, framförallt för skildringarna av stillebenen. Det är de som dröjer sig kvar i minnet, själva historien är inte så speciell. Men personerna är bra skildrade och det är ganska spännande.

Vintern är borta och har aldrig ens funnits.

Ett vårcitat i majbloms-temat. Från Ett ufo gör entré av Jonas Gardell. (En av de böcker där jag är avundsjuk på dem som inte har läst den ännu).

Favoritomslag

Ett av de snyggaste blommiga omslag jag vet är det som sitter på min pocketutgåva av Marisha Pessls Special topics in calamity physics. (Det är dessutom en väldigt, väldigt bra bok).

Carl von Linnés lappländska resa

Böcker skrivna på 1700-talet tillhör inte de mest lättlästa. Förutom den gammeldags svenskan blandar Linné även in en hel del latin (förstås). De sista tjugo sidorna är ordförklaringar så att man ska kunna följa med. Han är tämligen rasistisk och kvinnofientlig men framförallt är det uppenbart att han drivs av en önskan att dokumentera och ordna allt han ser. Det är fascinerande hur namnsättningen han kom på fortfarande används av oss och hur det gör att man förstår vilka träd och buskar han pratar om.

Den är, som sagt, inte den mest lättlästa av böcker och inte bara för språket. Det är inte så mycket en reseberättelse som en uppräkning av växter, djur, mat och människor. Det bästa är nog att läsa små delar i taget, det är inte direkt en sträckläsningsbok det här.

Oväntad blomning

Medan jag gått och pysslat med annat och tittat längtansfullt på balkongen har en av amaryllisarna skickat upp en knopp och börjat blomma. Jag har för mig att den faktiskt blommade i julas också, så den har varit riktigt duktig.

Rasande Rose - Stephen King

Ytterligare ett blommigt inlägg i vårt vårtema!

Rose bryter sig äntligen fri från ett extremt olyckligt äktenskap där hon förtryckts och misshandlats av sin man under många år. Hon flyr för att starta ett nytt liv på en ny plats, men hon kan inte komma över skräcken. Tänk om han kommer efter? Det är en ganska rimlig oro, med tanke på att hennes man är polis, van att hitta försvunna personer, och dessutom är helt besatt av henne. Det visar sig dock att Rose har någon på sin sida. Någon som ingen kunde tro skulle komma till hjälp...

Om du inte har läst Stephen King förut och är sugen på att testa: välj inte den här boken. Har du läst många andra av samma författare: go for it.
Den är ok, men det är långt, långt ifrån hans bästa. (Bra tips för den som inte är frälst än är Pestens tid/The Stand, Liseys story och Raseri).

Inte några tussilago direkt

Let ondas blommor (Les fleurs du mal) av Charles Baudelaire kom ut 1857, och enligt baksidestexten blev stilen där författaren söker skönhet i det onda väldigt betydelsefull för många 1900-talspoeter. Jag kan inte så mycket om poesi och läser det sällan, men har varit väldigt svag för den här samlingen ända sedan vi läste Kadavret i gymnasiet. Inte så mycket härliga vårblommor i denna bok, men mycket känslor och rotande i både det vackra och det fula. En klassiker. Köp den.

Rosor, min kära, bara rosor - Mark Levengood

Detta är en samling av texter av Mark Levengood, blandat om barndomen i Finland och vuxendomen i Sverige. Det känns som om upplägget är tänkt att vara djupsinnigt och roligt, men jag tycker att texterna är rätt tråkiga. Dels är det en del gnäll på Sverige och höjande av Finland till skyarna, dels en hel det glorifierande av författaren själv. Jag faller aldrig för det och det jag uppskattar mest med boken är att den är så kort och lättläst.

Sköna maj välkommen

Det var en lång vinter men till slut blev det vår. Vintern har rasat ut bland våra fjällar och vårvindar friska leka och viska. Det tänker vi fira med ett blomtema på bloggen här i maj. Blommiga böcker på olika sätt och/eller blommig texter. Och nu är det bara att vänta på att körsbären i Kungsan ska börja blomma de också.