Julläsning 2

När en helgonstaty i hennes irländska hemby börjar gråta behöver Asta åka tillbaka för första gången på sexton år. Med sig har hon sin dotter, anledningen till att hon lämnade hemmet till att börja med, samt riktigt låga förväntningar på sin familj och sin by. Hon blir dock överraskad av att saker inte är exakt som hon kom ihåg och när det dessutom visar sig att en snygg och mystisk främling har flyttat till byn ser allt betydligt ljusare ut.

Julens andra bok levde inte heller upp till förväntningarna, som kanske, möjligtvis är lite för höga. Det är mest en klassisk romans och de juligaste inslagen är en snöstorm och julbelysning. Personerna är dock trevligt tecknade och det hela känns rätt trovärdigt. En lite småputtrig bok att slöläsa under lediga dagar, men tror inte att jag kommer att vilja läsa om den. Fick de starkaste julkänslorna efter slutet, när författaren räknar upp sin favoritjulmat och -dryck, så nästa år kanske jag ska läsa kokböcker istället.

Jakten på julkänslan

Jag hade en härlig vision av att vara omgiven av julgran och gnistrande ljus, läsandes en bok som ångade av julstämning. Det är dock inte jättelätt att hitta sådana böcker och Christmas on Primrose Hill av Karen Swan var inte svaret på min önskan. För att behålla sitt jobb måste Nettie ägna veckan före jul åt att utföra memes i en stor blå kaninkostym. Hon hatar det mesta med det, men träffar även och rockstjärna som råkar vara världens sexigaste man och det slår gnistor mellan dem. Dock har hon en hemlighet och för att dölja den förstör hon nästan allt.

Den enda skillnaden mellan en Harlequinbok och denna roman är längden, annars är allt romantisk historia typ 1A. Pojke och flicka möts, är jättejätteattraherade av varandra men vägrar erkänna det, diverse saker kommer emellan trots att det är orimligt och på slutet (spoiler alert) får de varandra. Inte fel i sig, ibland är det precis vad jag vill ha, men hos en bok med jul i titeln förväntar jag mig mer julstämning. Det juligaste är typ att hon åker bil, tittar ut och ser julbelysning. I övrigt är boken mest stressande, när Nettie åker runt och gör saker hon tycker är jobbiga och försöker undvika killen. Det finns betydligt bättre böcker i världen.

Var försiktig med dina önskningar

Heather Hamilton önskar sig den lysande karriären, den perfekta mannen, att gå ner några kilo, att få en sittplats på tunnelbanan... Stora och små saker som aldrig tycks gå i uppfyllelse. Istället är hon singel, jobbar som assistent till en bröllopsfotograf och får alltid stå på vägen till jobbet. När hon en dag köper "tur-ljung" verkar dock hennes lycka ändra sig och alla hennes önskningar slår in. Men vill hon verkligen ha vad hon önskar sig?

Be careful what you wish for av Alexandra Potter är en lättläst och underhållande feelgood-bok. Jag gillar det lite osäkra i den om det är magi eller inte, men det är inte typen av bok där det är svårt att lista ut vad som ska hända. Gillar dock att läsa den typen av böcker ibland, och denna var väldigt bra i sin genre. Karaktärerna känns realistiska, miljöerna känns väldigt engelska och jag blev glad av den. Ibland är det lätta precis vad man behöver.

I heart christmas

Har haft som tema denna julen att läsa julböcker, vilket varit väldigt trevligt. Det underlättades också av att jag fick denna julbok i bokbytet, I heart Christmas av Lindsey Kelk.

Angela har allt, en fantastisk make, bra vänner, ett roligt och givande jobb. Hon har planerat ett storslaget julfirande och en veckas ledighet då det bara ska vara hon och hennes man. Men så blir hon oväntat befordrad, hennes bästa vän och hennes man börjar tjata om att skaffa barn, hennes föräldrar lovar att komma över och en annan vän dyker oväntat upp på hennes tröskel. När det sedan visar sig att hennes man i hemlighet köpt en ny lägenhet och tänker sig att de ska flytta om en vecka är det inet konstigt att Angela känner sig lite stressad.

Detta var verkligen en bok full av julstämning. Den utspelar sig i New York veckorna före jul och den är fylld med blinkande renar, julgodis, snö och rolig shopping. Det är inte utan att jag blir sugen på att tillbringa nästa jul på andra sidan Atlanten. Förutom alla roliga julsaker är boken också full med julstress och irritation över att det man planerat inte blir som man tänkt, lätt att känna igen sig i. Ofta blir dock det som kom i vägen roligare än det som var planerat från början.

Jag gillar verkligen genren julböcker, men det verkar vara något som brittiska och amerikanska författare är bättre på en svenska. Ska skaffa några fler till nästa år, det är precis vad jag behöver i juletid.

The christmas surprise

Köpte denna bok i Edinburgh för att jag kände att bokhyllan hade stor brist på julböcker. Allting på omslaget skriker jul, så jag blev ganska förvånad när den första meningen bokstavligen är "Christmas was over." Känns ju inte direkt som den bästa inledningen på en julbok. En stor del av boken utspelar sig också under resten av året, men hoppar ganska snabbt framåt i tiden och i slutet av boken är det jul igen. Jag tyckte dock inte att boken lyckas jättebra att förmedla julstämning, men jag gillade den ändå.

The christmas surprise är den tredje boken i Jenny Colgans serie om Rosie Hopkins, men den fungerar bra som fristående, främst för att Colgan har skrivit ihop en sammanfattning av det viktigaste från de förra böckerna innan boken börjar. Rosie bor i en by på landet, driver en godisaffär och ska gifta sig med sina drömmars man. När hon upptäcker att hon är gravid är lyckan total, men efter att hon får missfall får hon reda på att hon knappast kommer bli gravid igen. Och som alla vet blir problemen bättre om man inte berättar om dem för någon...

Boken är trevlig och lättläst. Det är lite lagom komplicerade bekymmer, men man är aldrig orolig för att de inte ska lösa sig. Jag tycker att det är skönt att läsa sådant ibland, men det skulle vara tråkigt att bara läsa sådant i längden. Passar dock perfekt till jul, när man bara vill koppla av med något mysigt och glatt. Jag blev även lite sugen på att skaffa de två tidigare böckerna i serien, för trots att jag vet hur de slutar skulle det vara kul att se hur de kommer dit.

Tonårsromance - som funkar. Wow.

Ett felskickat e-mail om en tam gris leder till att Ellie börjar brevväxla med Graham. De vet inte mycket om varandra, men berättar snart allt mer om sina tankar och känslor för varandra. Ellie är en småstadstjej från en kuststad i Maine. Graham visar sig var en berömd ung filmstjärna. När de möts i verkligheten slår det gnistor, men Ellie har sina skäl att vara oerhört vaksam mot de horder av fotografer som ständigt är Graham i hasorna. Det verkar som om de inte alls kan vara tillsammans.
Det är är en ren tonårsromance, vilket inte alls borde vara min genre, men det är otroligt mysigt och sött, utan att bli sliskigt. Jag har lite svårt att förstå att Ellies skäl att hålla distansen skulle vara starkt nog och det är lite irriterande, men jag gill(ade den här boken. (Tyvärr är inte grisen med alls, det var ju en liten besvikelse).

Äntligen den femte systern

Äntligen har jag läst boken om Helen Walsh, den femte av döttrarna Walsh och den sista som fick en egen bok. Marian Keyes är chic-litens drottning och i The mystery of Mercy Close når hon nästan upp till sina tidigare nivåer. Kanske är det jag som ändrat smak, men på senare tid har jag inte blivit lika förtjust som jag blev i hennes tidigare böcker, framförallt Sushi för nybörjare.

Helen Walsh är privatdetektiv och deprimerad. Irland är i ekonomisk kris och hon har svårt att hitta jobb och depressionen underlättar inte. Så kommer hennes expojkvän med ett jobberbjudande: hitta den försvunne medlemmen i pojkbandet Laddz innan deras återföreningskonsert om en vecka.

Saker jag verkligen gillar med boken, och med andra Keyesböcker: att vi får träffa samma karaktärer i flera böcker, från olika perspektiv. Att de behandlar svåra frågor som depression, missbruk och sorg utan att bli tråkiga. Att de ändå alltid slutar bra. Tyvärr är denna som sagt inte lika bra som de tidigare. Den känns deppigare, istället för att utspela sig under den ekonomiska boomen är det kris och folk har svårt att klara sig. Boken känns färglös och griper inte riktigt tag.

I alla tidigare böcker om familjen Walsh har den som det för tillfället handlat om framstått som den vettigaste och övriga systrar har framställts i mindre smickrande dager. Gemensamt för dem alla har varit att Helen är den konstigaste, den mest själviska och den som är minst omtyckt. Tyvärr verkar en del av detta leva kvar i hennes egen bok, hon känns helt enkelt inte jättesympatisk. Men trots detta kan jag verkligen rekommendera den för alla som har läst de andra. Man vill ju verkligen veta hur det går för familjen Walsh.

Allt för dig - Sheila O'Flanagan

Lainey är meteorolog och presenterar vädret i tv. Hon älskar rosa och vill desperat gifta sig. Hennes mamma, Deanna, är en känd feminist som menar att kvinnor klarar sig bättre utan män.

Allt för dig är en rätt meningslös bok. Lainey är irriterande i sin desperation efter en man och hennes mamma är ganska ointressant. Det mest bestående intrycket är att Irland ligger långt efter Sverige i jämställdhet. Mycket av det som framställs som nytt och revolutionerande är vardagsmat för oss. Det mest positiva med boken är att den inte slutar med att Lainey blir lycklig bara för att hon träffar en man.

De skandalösa - Simona Ahrnstedt

Magdalena Swärd är ungmön som anställs för att ta hand om friherrinnan fröken Venus Dag och Natt under dennas vistelse hos greve Gabriel Gripklo på hans slott Wadenstierna. Venus är bara en av många unga kvinnor som samlats på slottet då det är dags för greven att välja en hustru. Magdalena planerar att sköta sitt uppdrag och hålla sig ur vägen, men när hennes förre fästman kommer till slottet konspirerar hon med greven för att göra fästmannen avundsjuk.

Jag har insett att jag är rätt förtjust i historisk romance. Simona Ahrnstedt gör ett bra jobb med att skildra en annan tid, i det här fallet stormaktstiden, 1685. Skildringen känns trovärdig, både vad gäller tidens moral och folk levnadssätt.

Jag tycker om alla karaktärer utom de två huvudpersonerna. Särskilt gillar jag fröken Venus. Man tror att hon ska vara dryg och jobbig, men hon är väldigt rolig. Jag gillar verkligen hennes relation med Nora, grevens syster. Det är ett oväntat inslag men kul med variation.

Historien är inte den djupaste, men det är inte heller något man förväntar sig av en romance och jag tycker inte att det gör något. Miljöskildringarna är väldigt bra, jag blir nästan sugen på att åka till 1600-talet. Men bara nästan. Överlag är det en riktigt trevlig bok, perfekt för lite avslappnad eftermiddagsläsning.

En shopaholic i New York

Titta, det blev del två i shopaholicserien också. Är lite osäker på hur många det finns. Jag har skrivit om del 1 här, och del 2 har i princip identiskt upplägg.

Rebecca är lyckad tv-ekonom och ihop med sin drömman. De åker till New York för att testa möjligheterna för karriär där, men Rebeccas shoppingberoende ställer till det för henne igen och hela hennes liv faller samman.

Jag tycker som förra gången att karaktärerna är väldigt platta och ganska irriterande. Jag blir stressad över att Rebecca är så dålig på att hantera pengar och irriterad över att hon inte tar tag i de saker hon är bra på. Men samtidigt kan jag inte sluta läsa, och nu är jag sugen på att läsa resten av böckerna också (eller är det bara en till?).

En dag - sjukt överskattad

Tokhyllad, filmatiserad, älskad. Jag brukar ju gilla de böcker bloggvärlden rekommenderar, men den här tyckte jag var ointressant.

Dexter och Emma träffas den 15 juli 1988. Vi får sedan följa dem den 15 juli varje år fram till 2006, genom olika förhållanden och arbeten, sorger och glädjeämnen. Tyvärr är de så stereotypt skildrade att man aldrig kommer dem inpå livet. Dexter är överklasskillen som glider genom livet och lyckas med det mesta han tar sig för. Självklart har han obearbetade sorger i bagaget. Emma är arbetarklasstjejen som aldrig vågar tro på sig själv. Hon hatar sitt jobb, men vågar inte säga upp sig, hon är ihop med tråkiga killar som hon är för bra för. Förutsägbart.

Tydligen anses den romantisk och "oj oj oj, ska de få varandra?" Jag har sällan brytt mig så lite om två personer ska bli ihop eller inte. Upplösningen, om man nu kan kalla den det, är inte direkt någon överraskning och slutet är mest meh. Det är lite intressant med upplägget en dag per år och ett effektivt sätt att berätta en historia som sträcker sig över lång tid, synd bara att det inte är en bättre historia.

Kursivt i kvadrat

De som ogillar kursiverade mördare kommer att avsky denna bok. Jag har inga problem med att skilja en mördares tankar från resten av texten genom att kursivera texten, men jag har ganska svårt för de fyra olika typsnitt som får representera de fyra olika kvinnorna i denna bok.

I This charming man av Marian Keyes får vi följa stylisten Lola, journalisten Grace och hennes mäklarsyster Marnie samt Alicia, fästmö till Paddy de Courcy, den åtråvärde politiker som handlingen kretsar kring. De fyra kvinnorna har olika relationer till honom och sanningen om dessa avslöjas sakta under berättelsens gång.

Jag tycker bäst om Lola, även om jag stör mig lite på språket i hennes delar. Tänk Bridget Jones och att aldrig använda pronomen... Hon var ihop med de Courcy när han släppte ett pressmeddelande om sitt giftermål med Alicia och är följaktligen förkrossad när boken inleds. Hon har dock ett roligt sätt att se på omvärlden och träffar nya roliga människor under bokens gång. Grace är den som håller igång historian, hon är journalisten som försöker få Lola att prata ut om sitt förhållande men som också luskar i de Courcys lik i garderoben. Jag skulle hellre velat ha mer av deras historier och skulle kunna hoppa över Marnie och Alicia, vilka inte för historien framåt alls.

Detta är en klassisk Keyes-bok, även om den har ovanligt många berättarröster. En del tunga ämnen avhandlas, någon hittar en ny kärlek, någon återfinner en gammal kärlek. Jag gillade den, men jag blir fortfarande lite irriterad när jag tänker på de olika typsnitten. Känslan jag får är av en författare som inte vågar lita på att hennes läsare förstår att kapitlet handlar om en ny person, även om personens namn klart och tydlig står högst upp. Med tanke på att hon på ett övertygande sätt gett de fyra kvinnorna fyra olika röster känns detta ännu mer onödigt. Dessutom var två av tre typsnitt fula och lite jobbiga att läsa. Dock kan man ha överseende med detta då det är intressanta historier.

Medeltidsromans

Simona Ahrnstedts andra bok Betvingade är en romanceroman som utspelar sig på medeltiden.
Illiana Henriksdotter är dotter till en storman, och har haft otur på kärleksfronten. Hon har varit trolovad två gånger, och båda gångerna har hennes tilltänkta dött innan bröllopet. Nu är hon trolovad för en tredje gång, m1ed grannpojken Axel. Illiana ser fram emot ett lungt och stillsamt liv i hembygden, men så plötsligt förändras allt. Hon blir på grund av en rad olyckliga omständigheter tvungen att gifta sig med riddaren Markus Järv, en man som är vida känd för sin grymhet och hänsynslöshet. Ingen av dem vill ha den andre, men de finner sig i sitt öde och börjar långsamt lära känna varandra. Både Markus och Illiana visar sig ha oväntade sidor, och relationen blir stormig.

Boken var ganska mysig med sin relativt okomplicerade intrig. Jag gillar att den utspelar sig på medeltiden, och författaren har gjort omfattande research för att få allt att stämma med hur människor levde på 1300-talet. Det är dock vissa passager som känns lite tidsmässigt tveksamma, t ex när Markus tänker att Illiana är sexig. Använde man det ordet på medeltiden? Jag vet inte, men det känns lite för modernt.
Jag stör mig lite på att det allt för många gånger dyker upp scener där Illiana och Markus bråkar, hon är så arg så arg och verkligen hatar honom, och så kysser han henne och bråket övergår i passionerat tantsnusksex. Det är så irriterande att hon är så lättmanipulerad och aldrig, så att säga, bråkar färdigt.

Betvingade var helt ok, jag är väl inget fan till romancegenren direkt, men det är roligt med romaner som utspelar sig i historiska miljöer. Jag tyckte mycket mer om Simona Ahrnstedts första bok Överenskommelser, kanske för att den kändes mer dramatisk och karaktärerna var lite mer trovärdiga. Det ska komma en tredje historisk romance av Ahrnstedt, som om jag minns rätt ska utspela sig på 1600-talet. Jag kommer absolut läsa den också, och hoppas på att den håller Överenskommelser-klass.

Anna har bloggat om boken här.

En shopaholics bekännelser

Jag brukar gilla chick lit, men av någon anledning har jag aldrig läst Sophie Kinsellas böcker. Nu låg den här bland de översta i kassen jag fick av Jenny och fick följa med på min Lissabonresa i helgen. Tyvärr tog den slut innan flygresan gjorde det, den var väldigt lättläst.

Rebecca Bloomwood lever ett glamoröst liv i London. Hon jobbar som ekonomijournalist och spenderar sin lediga tid med att shoppa kläder, skor och smink. Det ingen i hennes omgivning vet är att hon har stora skulder på grund av allt shoppande. Hon har flera kreditkort som alla är övertrasserade och får arga brev från banken. Hennes sätt att hantera det är att gömma breven och shoppa mer för att må bättre.

Jag tyckte att En shopaholics bekännelser var jobbig att läsa. Det var som att titta på ett avsnitt av Lyxfällan, men utan ordentliga ekonomer som kommer och styr upp allting. Jag blir irriterad på Rebecca för att hon inte tar tag i saker, för att hon inte förstår hur lite pengar hon har. Det är väl en rätt bra skildring av ett missbruksbeteende men jag tycker aldrig man kommer riktigt nära Rebecca. Jag blir stressad över hennes lögner men bryr mig samtidigt inte så mycket. Slutet kändes rätt avhugget, typ "snipp snapp snut, så var allt bra igen". Jag vet att det finns fler böcker, men känner inget större behov av att få veta hur det går (och jag vet ju redan hur det går, titlarna säger det mesta).

Betvingade

Året är 1349. Stormannadottern Illiana Henrikdotter tvingas gifta sig med den ökände riddaren Markus Järv och de reser från hennes föräldrahem i Östergötland till hans borg vid Mälaren, via hovet i Stockholm. Illiana är i början rädd för Markus, som hon har hört många hemska historier om. Under resans gång upptäcker hon dock fler sidor hos honom.

Det jag gillar med Betvingade av Simona Ahrnstedt är att den utspelar sig på 1300-talet. Det är inte ett århundrade som jag har särskilt bra koll på eller läst särskilt många böcker om. Det gör det förstås svårt att veta hur nära sanningen om den tiden som den här boken ligger, men den känns trovärdig. Jag trodde inte att man reste så mycket och så pass enkelt som de gör i boken, men det kan ju förmodligen vara en fördom.

Jag är inte lika imponerad av karaktärerna. Illiana är oskuld och oerfaren men har skinn på näsan. Markus är världsvan och erfaren men har svårt att öppna sig känslomässigt. Efter en tid i varandras sällskap har hon förstås fått honom att bli mjukare och öppnare och själv har hon blivit mer erfaren och vuxnare. Det känns som ett så klassiskt upplägg med den unga oerfarna kvinnan som lärs upp sexuellt av den äldre erfarna mannen, medan hon får honom att komma i kontakt med sina känslor. Könsstereotypt så det förslår.

Jag tycker dock mycket om språket, flytet i handlingen och miljöskildringarna. Jag ska definitivt leta upp Ahrnstedts förra bok och kan gärna tänka mig att läsa fler böcker i framtiden.

Livsfarlig utsikt

Reece kommer till den lilla staden Angel's Fist och slår sig ned och börjar jobba som kock på en liten restaurang. Under en fotvandring blir hon vittne till ett mord, men eftersom hon har en traumatisk upplevelse i bagaget tror polisen att hon överdriver. Hon tar hjälp av en snygg författare för att själv lösa fallet.

Livsfarlig utsikt av Nora Roberts är rätt bra. Jag blir inte jätteengagerad i Reeces liv eller mordhistorien, men det är tillräckligt spännande för att hålla intresset uppe. Det är en bok som ger ganska exakt vad jag förväntade mig av den. Två saker gjorde mig dock glatt överraskad: dels att polisen ändå lyssnar på henne och letar efter mordoffret och dels att hon rätt snabbt får ihop det med författaren och att de sedan har en vuxen relation. Min uppfattning av romancegenren var att huvudpersonerna går och trånar hela boken efter varandra, alternativt blir oense över någon småsak innan de åter blir ett par. Det var skönt med ett moget förhållande.