Utrensning

Jag har för mig att Utrensning av Sofi Oksanen är en sådan där bok som blivit tokhyllad lite överallt. Och den har väl blivit en hyllad teaterpjäs också? (Ja, jag är för ointresserad för att googla det.) Den har visst fått Nordiska rådets litteraturpris 2010 ser jag på omslaget. Och ja, det är en rätt bra bok. Men inte sååå bra. Huvudpersonernas öden grep aldrig tag i mig och även om jag tycker det är intressant att läsa om andra kulturer så fick jag ingen sådan känsla av den här.

Aliide bor på sin gård i Estland efter Sovjets sammanbrott och hankar sig fram. En dag kommer Zara förbi, på flykt från traffickingnätet hon fastnat i, och får skydd på gården. Berättelsen rör sig fram och tillbaka i tiden och tar upp både dåligt och bra från Sovjettiden och den nya friheten. Självklart har de två kvinnorna fler beröringspunkter med varandra än man anade från början. Fast problemet är att man anar det redan från början, så det blir ingen överraskning.

Jag tycker att karaktärerna är en smula träiga och det som borde vara en intressant historia lyfter aldrig. Det är synd, för det vore nog nyttigt att läsa mer om hur det var och är i de stater som var en del av Sovjetunionen.

The white devil - Justin Evans

Den struliga tonåringen Andrew blir utkastad från sin skola efter att ha avslöjats med droger, och hans föräldrar skickar honom från USA till den brittiska internatskolan Harrow. Det visar sig vara en miljö rik på tradition, där pojkar fortfarande bär halmhatt till skoluniformen men där det inte finns några regler mot "flickor på rummet" för att det inte var ett problem förr i tiden och reglerna inte har uppdaterats.
Andrew föröker finna sig tillrätta, men när en student dör i vad som verkar vara en mystisk sjukdom blir stämningen på skolan ganska spänd. Andrew, som har sett något som definitivt tyder på att diagnosen är felaktig, söker stöd hos skolans enda kvinnliga elev - rektorns dotter, och en försupen poet/lärare. Det visar sig att Andrew är slående lik Lord Byron, en tidigare elev på skolan, och när han får huvudrollen i en pjäs om just denne poet börjar det hända fler och fler märkliga saker.

Jag vet inte vad det beror på, men jag är svag för böcker i skolmiljö. Särskilt kul tycker jag att det är med internat i litteratur. Här får man massor av skolskildring, kombinerat med spökerier som verkligen är en annan favoritingrediens. Det är både mysigt och lite läskigt, och karaktärerna får alla vara komplicerade med både fina och jobbiga sidor (till och med spökena).

En riktigt bra bok, jag kommer absolut läsa mer av Evans.

Fynd!

På Röda Korsets secondhand-butik kan man verkligen göra fynd. Jag fick alla de här böckerna för 35kr, det ju helt otroligt.

En riktigt äcklig thriller - loves it!

Birdman - Mo Hayder

Kriminalkommisarie Jack Caffrey får ett riktigt obehagligt fall på sitt bord när fem mördade och stympade kvinnor hittas på ett skrotupplag. Gemensamt för kropparna är att de alla har fått en fågel insydd i bröstet (...det är alltså därför mördaren kommer att kallas Birdman) och att de är kraftigt sminkade.
Samtidigt kämpar Caffrey mot sina egna demoner. När han var barn försvann hans bror spårlöst och Caffrey har i många år samlat bevis och ledtrådar i fallet, men hittills inte kunnat bevisa att det är den dömda pedofilen i huset bredvid som är den skyldige.

Jag är svag för polisromaner där man jagar seriemördare, ju läskigare mördare desto bättre. Den här boken var med andra ord en riktig liten läsfest för mig.

Em

Jag tycker om serier och ett bra sätt att hitta nya är i de (fåtal) serietidningar som inte är riktade till barn. I Nemi har jag hittat en stor favorit, Em av Maria Smedstad. Hon gör fantastiskt uttrycksfulla figurer med bara ett minimum av attribut och jag blir alltid glad av hennes strippar. Så jag googlade henne i hopp om att hon gett ut någon bok och upptäckte att alla strippar ligger på nätet (yay)! Så gå dit och läs!



Medan jag letade snubblade jag över Seriewikin, en sida fylld med information om serier. Känns som om den kan vara väldigt bra att ha i framtiden.

Växternas hemliga liv

David Attenborough är precis lika engagerad och entusiastisk i bokform som på tv. Här får man hänga med på en rasande snabb resa genom växternas galna värld och veta mer än man visste att man vill veta om hur de försvarar sig, förökar sig och skaffar näring. (Visste ni till exempel att världens största blomma är 90 cm i diameter? Eller att det finns blommor som stänger in flugor i flera dagar för att säkerställa pollineringen?) Boken innehåller förutom intressant text en massa fina färgfoton. Den verkar inte gå att köpa på svenska längre, men finns att få tag på på engelska (då heter den the Secret life of plants). David Attenborough har även gjort en tv-serie med samma namn.

Jag är ditt fan in i döden

Jag är ditt fan in i döden av Coco Moodysson är en berättelse om att älska the Cure mer än något annat. Berättarjaget är 39 år, och har dyrkat Robert Smith i en evighet. Hon vet allt om honom och om the Cure, och nu är hon i London för att se sin första Curekonsert.
Det är en riktigt fin liten serie det här, för alla som har älskat ett band besinningslöst.

Zelda 2!

Något jag verkligen ser fram emot: snart kommer Zelda 2 av Lina Neidestam. Den ska jag ha!

Kriget mot förorten

Vissa böcker skjuter man upp att börja läsa utan att egentligen ha någon anledning till det. Man är sugen på att läsa dem, men det kommer alltid något annat i början. Eftersom jag lånat den av pappa och känner att det börjar bli dags att lämna tillbaka den tog jag till sist tag i att börja läsa Där jag kommer ifrån. Kriget mot förorten av Per Wirtén. Och det var ju tur att jag gjorde det, för detta är en av de absolut bästa böcker jag läst på länge. Helt välförtjänt har den hyllats och fått priser. Alla som har något som helst intresse för städer, historia, människor eller ideologier borde läsa den och alla andra också för den delen.

Boken är uppbyggd kring en vandring författaren gjort genom Stockholms södra förorter, från Kungens kurva till Gullmarsplan. Uppblandat med vandringen i nutid skriver Wirtén om de olika stadsdelarnas utveckling och de olika ideologier som under decennierna legat till grund för stadsstrukturen. Han blandar även in sin egen uppväxt och hur han med sina föräldrar flyttat mellan de olika ideal som funnits.

En av grunderna till boken är innerstadens nedlåtande syn på förorten och de människor som bor där. Många förorter sägs börja med bebyggelsen under femtiotalet och framåt och kritiseras för att ge upphov till rotlösa människor som inte har någon historia att förhålla sig till. Wirtén visar hur fel detta är, hur många platser har rötter från vikingatid och att man fortfarande på många ställen kan se de historiska spåren. Detta kompletteras med beskrivningar av de många olika ideologier som använts i byggandet av förorten och leder fram till att jag som läsare tycker att förorter framstår som betydligt mer komplex och intressant än innerstaden/stenstaden.

Mycket i de historiska skildringarna är hårresande, som Stockholms hantering av övriga kommuner i området när man önskade växa. En del av de problem som kringkommunerna länge dragits med uppkom när staden byggde bostäder på andra kommuners mark och sedan placerade sina mindre bemedlade invånare där. Det är också intressant att läsa om motståndet mot pendeltågsstationer i Stuvsta och Flemmingsberg, trots ett stort antal resenärer.

Jag önskar att alla nyurbanister, stadsbyggnadsborgarråd, samhällsplanerare och alla som tror att det bara finns ett sätt att lösa problem och bygga stad läser den här boken. Den visar tydligt på hur olika ideologier har legat till grund för hur man byggt det olika orterna, men också att det finns fördelar med alla de olika byggnadssätten. De trafikseparerade höghusområdena från 60- och 70-talen har sina problem, men också den stora fördelen att vara trafikseparerade. Grannskapsområdena från 40- och 50-talen kanske inte levde upp till sina ideal, men har skapat miljöer som folk fortfarande trivs i. Problemet är, som så ofta, att en privilegierad klass får skriva historien och därför underkänner alla andra sätt att leva. Wirténs bok visar tydligt att Stockholm är en bra stad på grund av sin mångfald av stadsdelar och inte trots den. Livet i förorten är lika (om inte mer) myllrande och varierat som livet i innerstaden. Förorterna har sin egen historia som är värd att berättas.

"Vi lever redan tätt men utspritt. Det är Storstockholms geniala hemlighet."

Läsrapport januari - Anna

Mycket, mycket dåligt.

Läsrapport: Januari

Efter att ha inlett med 1000-sidorstegelstenen Clash of kings trodde jag inte att jag skulle hinna med så många böcker i januari, men det slutade trots allt på 11 stycken.

Borta bäst - Sara Kadefors
A clash of kings - George R R Martin
Sugar rush - Julie Burchill
Och allt skall vara kärlek - Kristian Lundberg
Mrs Chippys sista expedition - Caroline Alexander
Fröken Julie - August Strindberg
Välkommen hem - Johanna Lindbäck
Du hasar av trygghet - Elin Grelsson
Buffy the vampire slayer s8 del 2, No future for you
Jag är ditt fan in i döden - Coco Moodyson
Växternas hemliga liv - David Attenborough

Berättelser om beskydd

Det här är en av mina absoluta favoritböcker, skriven av den norske författaren Erik Fosnes Hansen. Den består av fyra olika historier som egentligen inte hör ihop men som ändå blir en helhet. De olika berättelserna utspelar sig i helt olika tid och rum, från renässansens Italien till mer nutida Norge. Och de är fullproppade av fakta om bland annat biodling och renässansmåleri. Jag tycker ofta att det är ganska irriterande när författaren verkar aspirera på att lära läsaren fakta om olika saker, men i den här boken känns informationen helt naturlig.

Nu var det ett tag sedan jag läste, men när jag börjar bläddra i boken för att friska upp minnet blir jag fast direkt. Språket är lättläst men ändå inte enkelt och historierna hugger tag i en. Jag ska nog ta och läsa om den snart det är den väl värd.

Fosnes Hansen har bara gett ut fyra böcker, varav jag har läst tre. De har alla varit bra och mycket läsvärda, men Berättelser om beskydd höjer sig över de andra. Den är del ett (av två? eller fler?) men är den enda som kommit ut än. Det gör inget för berättelsernas skull, men det skulle vara fantastiskt att få en bok till av samma kvalitet.

Jag känner att jag inte riktigt får fram hur bra den här boken är, så jag slänger in ett citat:
"Inte bara ni har glömt bort den, herr Lorenzo, om det kan vara någon tröst, för hela den lilla kyrkan San Luca al Mare är bortglömd. Dess glansdagar är över nu, det brinner inte längre många lampor framför de heliga bilderna; kapellen och altarena blir dammiga av brist på uppmärksamhet från de familjer som tidigare höll kyrkan i stånd. För bara några decennier sedan lyste det framför varenda altartavla, nu finns bara några lågor kvar, och skyddspatronerna skänker inte längre nya bilder, altaren och kandelabrar till San Luca al Mare. [...] För nu råder nya tider, människorna har hittat nya gudar, vetenskap och skönhet heter de - till och med prästerna flyr från sina plikter eller slutar ta dem på allvar, ja, vid självaste påvens hov talar man mer om Cicero och Ovidius än om Petrus och Paulus, man tänker mer på astronomin än på transsubstantiationen och prisar den nya tidens diktare och målare högre än helgon och eremiter."

Buffy säsong 8!

Hoppas att inga fans av tv-serien Buffy the vampire slayer har missat att det finns en åttonde säsong i serieform.

Det första albumet var lite trögläst, det tog en stund att komma in i handlingen. Album nummer två (No future for you) är mer uppbyggt som ett klassisk Buffyavsnitt, och därmed lite bättre enligt mig. Nu känns det som om den här serien kommer vara riktigt, riktigt läsvärd!
Jag ska inte spoila handlingen, men om man gillar tv-serien blir man knappast besviken på detta. Det är snyggt tecknat (viktigt enligt mig! Jag har svårt för serier som är rörigt eller "slarvigt" tecknade) och alla ser i stort sett ut som de gör på tv. (Förutom att Faith plötsligt har fått jättestora bröst? Var kom de ifrån?)

Du hasar av trygghet - Elin Grelsson

Sara trivs inte med sitt vikariat, inte med sitt förhållande och hon kan inte sova på nätterna. Hon är trött, ibland så trött att hon inte klarar av att gå till jobbet. Hemma hasar Johannes runt i tråkiga gamla tofflor, irriterande men samtidigt så trygg och välbekant. Kan man verkligen byta bort en sådan trygghet? Orkar man det?
Sara mår allt sämre, hon har ständigt huvudvärk och så denna trötthet som inte verkar gå att sova bort. Hon går ut och festar allt oftare, men det gör egentligen bara hennes ångest värre.

Varvat med Saras vuxenliv får man glimtar från hennes barndom, där hon aldrig var söt och smal nog. Det handlar mycket om Barbie, som i Saras lek har ett viktigt jobb att sköta men som enligt hennes kompisar mest vill byta mellan olika aftonklänningar och ligga naken i sängen med Ken.

Jag tyckte särskilt mycket om barndomskapitlen, men även Sara som vuxen är fint skildrad. Man retar sig på att hon är så jäkla håglös, men det är samtidigt det som gör henne så trovärdig. Hennes oförmåga att prata om känslor, hennes absoluta vägran att erkänna att hon har glömt solkrämen hemma och alltså är lika slarvig som Johannes... Hon är så väldigt mänsklig att jag gillar att hon irriterar mig.
Jag skulle gärna läsa fler böcker av författaren (detta är hennes debut), och hoppas nog lite extra på nån slags uppväxtskildring för jag gillade verkligen hur hon skriver om barn.

Välkommen hem - Johanna Lindbäck

När Sara kommer hem till Luleå från ett utbytesår i London ser hon fram emot att få tillbaka sitt "gamla liv" med sitt kompisgäng, men hon hoppas samtidigt att livet ska bli lite bättre och roligare - hon har ju faktiskt lärt sig så mycket, blivit mer självständig och modig. Problemet är att innan hon åkte iväg gjorde hon slut med sin pojkvän Mattias. Mattias och hans tvillingsyster Bella har varit Saras bästa kompisar sedan hon var liten, men nu verkar de göra allt för att undvika henne.
Livet i Luleå blir snabbt tråkig vardag, och på en impuls bestämmer sig Sara för att testa att träna kampsport. Där träffar hon Adrian, som både är otroligt irriterande och väldigt rolig. Frågan är hur det ska kunna fungera att både vara med honom och få tillbaka Mattias som vän.

Jag tycker att boken, som alla Johanna Lindbäcks ungdomsböcker, är vardagligt realistisk och både karaktärer och dialoger känns väldigt äkta.