lördag 11 februari 2012

Gardellördag ! Så går en dag ifrån vår tid...

Det här inlägget är en del av Fiktiviteters Gardellördag. Det går ut på att ett gäng bokbloggar skriver något om Jonas Gardell under lördagen.

Jag har läst nästan allt av Gardell, om än inte nyligen. Till det här projektet valde jag Så går en dag ifrån vår tid och kommer aldrig åter. Den står sedan länge i min bokhylla, men det var länge sen jag läste den och jag hade bara ett svagt minne av handlingen.

-----------------------------------------------------------------


Var finns alla ensamma? Sök igenom videobutikens medlemsregister.
Där finner man dem alla i bokstavsordning.

Pia är över trettio och har inte hittat någon att leva med. Man ska ju göra det! Hon borde ju ha man och barn vid det här laget, och vara lycklig. Att vara ensam är att behöva be personalen på Konsum att dela på köttfärspaketet, och riskera att de tror att man är snål och att ha en mobiltelefon med plats för 150 vänner som man inte kan fylla.
Pias syster Anna har exakt det som Pia känner att hon borde ha. Hon har Håkan, två små pojkar och ett radhus. Men Håkan vill hellre tillbringa nätterna i nån chat där han får låtsas att han är nån annan än med Anna. Anna låtsas att hon sover eftersom att det är enklare än att känna efter om hon vill ha sex I både Håkan och Anna gnager en känsla av att livet borde vara mer än det här. Är det slut nu? Har de uppnått allt de kan? Är det verkligen bara familjesemestrar, den ständiga kampen mot den lokale ica-handlaren som alltid försöker lura sina kunder och att maniskt samla foton och videofilmer som bevis på att man faktiskt ha levt kvar nu? Anna grubblar och grubblar på varför livet blev som det blev, och varför i hela friden är hon inte lyckligt fast hon fick allt hon ville ha?
Det handlar om Sverige i slutet av 90-talet, om köpcentrum, rabattkuponger, om varför man skriver insändare, om pizzerior som heter Hawaii (för att det är så festligt), och om människors ensamhet.

Det märks väldigt tydligt att det är en Gardellbok. Man hör liksom hans röst i huvudet när man läser. Som många av hans texter svänger det snabbt mellan roligt och sorgligt. Det är vardagslivet som är det centrala, den långa långa vardagen där allt verkar stå stilla men där det ändå finns ett litet hopp om att allt kan förändras.


Det var väldigt länge sen jag läste en bok av Jonas Gardell, säkert flera år sen. Nu är jag sugen på att läsa om allt! (Hur jag nu ska hinna det när jag har 3 Strindberg kvar att läsa, och 12 Hamiltonböcker....)

Här är tidsschemat för alla Gardellinlägg:

10:00 Pocketlover

10:30 Beroende av böcker

(11:00 Boklandskap)

11:30 Bokföring enligt Monika

12:00 Gästinlägg på fiktiviteter av Jessica

12:30 Västmanländskans bokblogg

13:00 Sagan om sagorna

13:30 Mirthful Bookblog

14:00 Fiktiviteter

5 kommentarer:

  1. Den Gardellboken har jag missat. Låter som att den ska åka upp på läslistan :)

    SvaraRadera
  2. Jag tror att i stort sett alla Gardellböcker får åka upp på min läslista efter den här lördagen :)

    SvaraRadera
  3. Det är fascinerande hur alla Gardells böcker kan vara så typiska i att skildra det vardagliga, det ensamma och smärtsamt roliga samtidigt som de också skiljer sig så mycket åt i teman... Kul att du blev peppad på fler omläsningar :)

    SvaraRadera
  4. Åh. Men den må jeg jo også lese! Det får nok bli et Gardell-år på meg om det fortsetter slik, alle bøkene høres like fascinerende ut.

    SvaraRadera
  5. Även jag skriver upp mig på en omläsning av fler Gardellböcker, definitivt denna. När man nu ska hinna med det... Kärt besvär att ha för många böcker att läsa. :-)

    SvaraRadera