Jag har för mig att Utrensning av Sofi Oksanen är en sådan där bok som blivit tokhyllad lite överallt. Och den har väl blivit en hyllad teaterpjäs också? (Ja, jag är för ointresserad för att googla det.) Den har visst fått Nordiska rådets litteraturpris 2010 ser jag på omslaget. Och ja, det är en rätt bra bok. Men inte sååå bra. Huvudpersonernas öden grep aldrig tag i mig och även om jag tycker det är intressant att läsa om andra kulturer så fick jag ingen sådan känsla av den här.
Aliide bor på sin gård i Estland efter Sovjets sammanbrott och hankar sig fram. En dag kommer Zara förbi, på flykt från traffickingnätet hon fastnat i, och får skydd på gården. Berättelsen rör sig fram och tillbaka i tiden och tar upp både dåligt och bra från Sovjettiden och den nya friheten. Självklart har de två kvinnorna fler beröringspunkter med varandra än man anade från början. Fast problemet är att man anar det redan från början, så det blir ingen överraskning.
Jag tycker att karaktärerna är en smula träiga och det som borde vara en intressant historia lyfter aldrig. Det är synd, för det vore nog nyttigt att läsa mer om hur det var och är i de stater som var en del av Sovjetunionen.
Jag var inte heller jätteimponerad av den här boken, även om jag tyckte den var bra. Skönt att inte vara själv :)
SvaraRaderaEller hur? Särskilt när en bok är hyllad börjar jag undra om det är mig det är fel på när jag inte gillar den särskilt mycket.
SvaraRadera