Kråkflickan är en svensk deckare med inslag av psykoterapi, och jag hade nog trott att den kombinationen skulle varit mer nyskapande eftersom det trycktes på det som nytt och fräscht i baksidestexten. Det var inte så nytt direkt, kändes snarare som ett klassiskt grepp i thrillergenren med en psykolog/terapeut som arbetar parallellt med polisen.
Storyn går ut på att en död pojke hittas i en rabatt. Han har blivit torterad under en längre tid, men polisen har svårt att få reda på vem han egentligen var. Varför har ingen anmält honom saknad? Psykologispåret följer terapeuten Sofia, som arbetar med flera patienter med personlighetsstörningar. Självklart korsas hennes väg med polisens.
Jag tyckte att boken var underhållande och intrigen var ganska intressant, men samtidigt förlitar sig författarna för mycket på rent äckel vilket gör att boken är lite för mycket gore ocn lite för lite spänning för mig. Dessutom hade jag förstått vad som skulle vara twisten i storyn långt innan den dyker upp och "överraskar", det var lite trist. Det slutar med en fet cliffhanger, så om man vill läsa Kråkflickan måste man även läsa uppföljaren - slutsidan i den här boken var verkligen inte tillfredställande alls.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar