Bok-till-film, lyckat och sktidåligt exempel

När jag var sjuk för några veckor sen passade jag på att se lite film. En var Divergent, som jag gillade som bok men hade svårt att föreställa mig skulle vara bra i filmform. Så många komplicerade miljöer, så mycket krångligt dystopiskt samhälle att beskriva och så vidare. Men, jag blev positivt överraskad, den var riktigt bra. Väldigt lik boken, både i händelseförlopp och stämning, och skådespelarna passade bra ihop med hur jag hade föreställt mig karaktärerna när jag läste böckerna.

När jag hade sett och gillat en YA-dystopifilm startade jag en till av bara farten: The mortal instruments. Jag stod ut i ungefär tjugo minuter innan jag stängde av. Det var för rörigt, skrikigt, skådisarna kändes felcastade och jag lyckades inte få till något som helst intresse för hur det skulle gå. (Tyckte dock att boken var helt ok).