Something wicked this way comes

Klockan tre på natten rullar tivolit in i den lilla staden. Will och Jim blir genast nyfikna på den, men anar snart att allt inte är vad det verkar. Snart börjar folk i staden försvinna och pojkarna inser att de är i fara.

Something wicked this way comes av Ray Bradbury är en halloweenklassiker med precis lagom mycket spänning (för mig som inte gillar skräck). Den har en härligt mörk höstig stämning och kontrasten mellan den trygga staden och det spännande, övernaturliga tivolit är bra utförd. Jag är inte helt förtjust i huvudpersonerna, men alla karaktärer skildras väldigt bra.

Språket är väldigt avancerat och intrikat. Det var länge sedan jag kände mig så dålig på engelska. Jag gillar sättet att skriva med massor av synonymer och ord som slingrar sig hit och dit, men det gjorde också att det tog lång tid att läsa. Efter ett tag kom jag dock in i det och det gick lite lättare. Det är väldigt tydligt att Neil Gaiman blivit inspirerad av Bradbury och det är ju en av mina favoritförfattare. Nu gillar jag Bradbury också.