Samisk magi

Middagsmörker och Gryningsstjärna - Charlotte Cederlund

Aili är sexton år när hennes pappa dör i cancer. Hennes mamma dog redan när hon föddes, och pappan har aldrig velat att hon ska ha någon kontakt med moderns samiska släkt. Nu blir Aili ändå tvungen att lära känna dem: hon måste flytta till sin morfar som bor i en avsides belägen sameby. Morfadern är inte särskilt entusiastisk över att Aili flyttar in, och hon känner sig väldigt obekväm i den främmande miljön. Hon känner sig inte alls som en same, men när mystiska saker som tycks vara kopplade till gammal samisk magi sker i byn tvingas hon hantera sitt blodsarv vare sig hon vill eller inte.

För mig var de här böckerna ok, men inte så mycket mer. Jag tycker att Aili är en lite platt karaktär som man inte riktigt kommer under skinnet på. De magiska inslagen faller mig av någon anledning inte riktigt i smaken, jag brukar ändå gilla magiinslag i romaner. Här känner jag mest att jag hellre skulle velat läsa om AIlis anpassning till det vardagliga livet i samebyn, och hur hon lär känna folkets seder och språk.

Ringa till det förflutna

Direkt efter att jag läst ut Attachements började jag på ytterligare en bok av Rainbow Rowell. Landline var bättre, men det är fortfarande inte i närheten att beröra mig som Eleanore & Park gjorde.

Här får man följa Georgie, som skriver manus för tv-serier. Hon och hennes partner har äntligen fått chansen att pitcha sin egen idé, något de har väntat hela sina yrkesverksamma liv på. Problemet är bara att pilotavsnittet måste vara färdigskrivet aldeles strax. Och att det är jul. Familjen har redan biljetter till svärföräldrarna på andra sidan kontinenten, och hennes man Neal vägrar ställa in resan. Han tar barnen och drar, och Gerorgie börjar fundera på om hon har förstört allt. Är de verkligen lyckliga? Neal är alltid lite irriterad på henne, och hon känner det som att hon alltid gör honom besviken. Ensam i stan försöker hon hålla modet uppe och kasta sig in i en hektisk jobbperiod. Helt oväntat upptäcker hon ett sätt att kommunicera med Neal förr i tiden, en den unge Neal hon först lärde känna - men innebär det att hon kan rädda sitt äktenskap eller att hon kommer förstöra alla chanser till ett lyckligt liv?

En ganska rak och vardaglig historia, med lite lite magi. Söt bok med välskrivna karaktärer (och mopsar! Det är alltid bra med mopsar).

Sydstatsmagi

Sarah Addison Allen har tidigare charmat mig med den väldigt charmiga Garden spells, och jag har länge varit sugen på att läsa mer av den här författaren. Nu fick jag tag i The girl who chased the moon som ljudbok, och även om den inte levde upp riktigt till förväntningarna den förstnämnda boken gett så var det ett par riktigt mysiga timmar som jag tillbringade med den i lurarna.
   En flicka kommer till en småstad i den amerikanska södern. Hon är på jakt efter sanningen om sin mor, kvinnan som en gång lämnade allt och försvann från sitt hem för att skapa sig ett helt nytt liv och en helt ny personlighet.
   En kvinna återvänder till sin hemstad för att för en kortare tid driva ett bageri. Hon längtar till den dag då hon får återvända till storstan och sitt riktiga liv, och anar verkligen inte att kärleken kanske finns där hon inte vill finna den.
   Det vimlar av härliga och knasiga karaktärer och småstadsvardagen kryddas av mystiska händelser, nästan magiska tårtor, tapeter som tycks byta mönster av sig själv och så det där spöket som dyker upp i trädgården... Kanske inte det bästa jag läser i år, men en riktigt trevlig liten bok var det.

The Enterprise of Death - Jesse Bullington

Vissa böcker är svåra att beskriva, antingen måste man berätta allt som händer eller så är beskrivningen: den utspelar sig i Europa på medeltiden, och det finns häxor. Det finns också en necromantiker, en flicka som tvingas bli hans lärling, en konstnär som blivit krigare för att ha råd med färg, en lesbisk hora, en inkvisitor och ett väldigt förbannat lik.

Jesse Bullington har också skrivit the Folly of the World, som var en av mina favoritböcker förra året. Den här är inte lika bra, men det är intressant att läsa romaner som utspelar sig på medeltiden. Jag gillar delarna som är mer "livet på medeltiden" mycket mer än de som handlar om magi och uppväckande av döda. Karaktärerna är dock intressanta och bra skrivna och jag är intresserad av vad som ska hända med dem. De är inte alltid så sympatiska, vilket är trevligt som omväxling. Sedan finns det en del bisarra sexscener och en del mindre bisarra sexscener, kan vara bra att veta om man älskar eller hatar sådant.

Barndomsmagi från Neil Gaiman

I The ocean at the en of the lane återvänder en man hem till sin barndomstrakt för en begravning. När han går undan för att få vara ifred en stund råkar han vandra rakt in på en närliggande gård där han minns att han hade en vän en gång. Vännen i fråga hette Lottie och var en lite märklig flicka som levde med sin mamma och mormor. Bakom huset finns dammen kvar, dammen som Lottie bestämt hävdade var ett hav. Mannen har inte tänkt på vare sig Lottie eller havet på många år, men när han återser platsen kommer minnen strömmande tillbaka. En gång var han sju år, och något ondskefullt släpptes löst i trakten. Något som den mystiska, magiska Lottie svor på att försvara honom mot.
   Den här boken var väldigt mysig som ljudbok (författaren läser själv), en riktig saga. Jag vet inte om jag är jätteimponerad av själva intrigen, det är lite för oklart och inte tillräckligt skrämmande, men det är en fin skildring av vänskap och tillit och man får verkligen en känsla av hur det kändes att vara barn.
   Omslaget är dessutom otroligt snyggt, det är ju också viktigt.

Anna har också skrivit om boken.

Blodsmagi

Detta är den blodigaste bok jag någonsin läst. Har man svårt för sådant ska man nog hålla sig riktigt långt borta.

Blodsmagi av Tessa Gratton handlar om Silla, vars pappa dödade hennes mamma och sedan tog livet av sig, och Nicholas, som tvingats flytta från Chicago av sin pappa och elaka styvmor. När Silla får en bok som antyder att hennes far sysslat med magi korsas deras vägar och de börjar tillsammans undersöka vad som egentligen hänt.

Jag tyckte boken var helt ok, men den var som sagt väldigt blodig. Den känns ganska enkel, man får inga djupdykningar i de olika karaktärerna utan de förblir till viss del sina egenskaper. Det känns inte som att det finns någon karaktär som man skulle bli ledsen av att den dog. Den onda motståndaren är lite lagom mystisk och ganska läskig. Efter ett tag blir det dock ganska tröttsamt med alla formler som beskrivs och som alla kräver att den som uttalar dem offrar lite eller mycket blod. Det känns lite som att detta är början på en serie, förutom att det inte direkt finns någon övergripande historia, mer än deras allmänna liv. Jag är i alla fall inte sugen på att läsa någon mer del, men den är helt okej underhållning för ett tag.

Jenny har också läst.

Kretsen

Gansey, Adam, Noah och och Ronan går på en dyr privatskola. Blue är den enda i sin mediala familj som inte är synsk. De möts när Blue får reda på att Gansey bara har ett år kvar att leva och förenas i ett sökande efter leylinjer och en försvunnen walesisk kung.

Jag gillade boken. Den lyckas blanda vardagligheter med magi och spänning. Huvudpersonerna är inte bara sympatiska, men de utvecklas bra och jag bryr mig om hur det ska gå för dem. Dock har jag svårt för hela historien med leylinjerna. Jag har inga problem med fantasy, vampyrer eller magi, men leylinjer finns det så många som tror på dem på riktigt. Det är nog också för att historien utspelar sig i vår tid med bara ett litet magisk tillägg. Med det sagt är det dock bara att tillägga att jag ska se till att skaffa övriga böcker i serien, för jag vill verkligen veta hur det går.

Jag fick boken via booked.nu

Miss Peregrines hem för besynnerliga barn

När Jacob var liten brukade hans farfar berätta otroliga historier om sin barndom på en ö havet, och om de besynnerliga barn han känt. Det fanns en flicka som kunde sväva, ett syskonpar som med onaturlig styrka och en pojke som inte syntes alls. Farfar sa alltid att historierna var sanna, men nu när Jacob är 16 förstår han såklart att det bara var sagor. Tills den dag han hittar en bunt ålderdomliga fotografier...
När farfadern dör reser Jacob och hans pappa till den ö som sagorna utspelade sig på. Jacob vet inte riktigt vad han söker, men han är säker på att föreståndarinnan för barnhemmet hans farfar bodde på finns kvar på ön. 
Jacob hittar så småningom verkligen något, men inte alls vad han förväntat sig. Det utvecklar sig till ett magiskt äventyr, och Jacob får både veta mer om sin farfar och lära känna sig själv.

Boken bygger mycket på att den är illustrerad med gamla, svartvita fotografier. Till en början tyckte jag att det var ett nytt och intressant upplägg, men det blir mer och mer tjatigt. Många saker som vävs in i handlingen känns som om de bara klämts in för att författaren hade en bild som han gärna ville ha med. Det blir helt enkelt lite krystat. Ofta. 
Jag hade nog förväntat mig att boken skulle vara lite läskig, men det var den inte alls. Jag blev lite besviken på det, men den kanske är skriven för en yngre publik än jag trott. Bilderna är fina, men är som sagt för många för att författaren ska kunna väva in dem tillräckligt bra i historien. Karaktärerna var lite för platta för att verkligen komma till liv, men kanske får de utvecklas mer i nästa bok (det verkar komma en uppföljare?). Jag gillade dock miljöerna och stämningen i boken, en lagom balans mellan verklighet och magi.

Äntligen Eld!!

 

Uppföljaren till Cirkeln gjorde mig verkligen inte besviken. Den är nästan ännu bättre, kanske för att man känner karaktärerna mer nu och kan förstå dem lite mer på djupet. Om ni inte har läst boken än så antar jag att ni iallafall har läst OM den på div. bokbloggar och därför tänkte jag inte gå in så mycket på handlingen. I korthet: De utvalda, en grupp omaka gymnasietjejer med ganska nyligen upptäckta magiska krafter, ställs åter inför ett övernaturligt hot. De är väldigt olika varandra, och det är inte okomplicerat att komma överens eller ens att stå ut att vara i samma rum. men de är beroende av varandra för att överleva. Det kunde ju räcka med demoner, men de utvalda har även hamnat i konflikt med Rådet - som styr alla häxor - då en av dem använt magi utan Rådets godkännande. Nu hotar en rättegång där straffet riskerar att bli fruktansvärt. Det verkar även som om det finns anledning att oroa sig för ett icke-magiskt hot: rörelsen Positiva Engelsfors, är det verkligen oskyldigt eller är det en sekt?

De fem huvudpersonerna är väldigt fint skildrade och deras respektive liv, tankar och motiv känns trovärdiga. Jag gillar att de inte bara är snälla och plikttrogna, de får vara egoistiska, hetsiga och ibland riktigt osympatiska också. Det händer saker hela tiden och det finns inga tråkiga partier i boken, vilket är lite imponerande med tanke på hur tjock den är. Jag väntar med spänning på den sista boken i trilogin (Nyckeln) som kommer nästa år.

Cirkeln en gång till

I väntan på uppföljaren Eld läste jag om Cirkeln. Det var nog tur, för jag hade glömt en hel del av både intrig och huvudpersoner visade det sig.

De flesta som läser bokbloggar har väl stenkoll på både Cirkeln och Eld vid det här laget, men en kort sammanfattning av handlingen kan jag väl dra ihop ändå!
   I bruksorten Engelsfors i Bergslagen lurar ondskan alldeles bakom hörnet, något som sex gymnasietjejer snart kommer bli varse. En efter en upptäcker de att allt inte är som vanligt, det händer konstiga saker och de kan göra saker de verkligen inte kunnat förut. De är inte vänner och har i stort sett ingenting gemensamt, men nu får de veta att är häxor: De Utvalda som fötts för att bekämpa det som hotar hela mänskligheten. Motvilligt närmar de sig varandra och försöker samarbeta, vilket minst sagt är svårt.

Det jag gillar mest med boken är magin. Tonårshäxor, det är ju ett fantastiskt roligt tema! Sen gillar jag huvudpersonerna väldigt mycket, de känns väldigt levande. Även om det är lite klyschigt att tjejerna är så olika (känns lite Spice Girls sådär) så är det det som gör historien så intressant, både för att deras olika sätt att se på saker ger omväxling och för att det skapar intriger och problem som gör att den vanliga världen utanför magin också blir intressant.

Den höll absolut för en omläsning, jag var helt fast även den andra gången och sträckläste boken.

Törst

Törst är den första boken i serien Vampire Academy av Richelle Mead. Jag är inte överdrivet förtjust i vampyrer men jag gillade ändå den här boken. Intressant nog, för jag tycker inte speciellt mycket om huvudpersonerna. Men det är ett intressant och välgenomfört universum och överlag ganska trevligt.

I den här världen finns goda, levande, vampyrer, onda, odöda vampyrer och halvvampyrer som skyddar de första från de andra. De goda vampyrerna och halvvampyrerna går på internatskolor runt om i världen, den skola boken utspelar sig på ligger i Montana. Vi får följa halvvampyren Rose som har ett speciellt band till vampyren Lissa och kan göra vad som helst för att skydda henne.

Jag känner tyvärr att jag inte bryr mig särskilt mycket om Rose eller förstår varför hon gör som hon gör, samtidigt som det är helt uppenbart vad som ska hända i boken och, så snart man förstått det, vad som kommer hända i uppföljarna. Men lustigt nog är jag sugen på att läsa de andra i serien, trots att jag dissat det mesta av boken. Så någonting har författaren gjort rätt.

Den här bilden är en del i min nya utmaning, fota boken med ett stilleben som inspirerats av innehållet i boken. Minst tre ska jag göra, sedan får jag se. Men med tanke på hur roligt det var att fundera ut och fota de här kommer de nog att återkomma ibland.

Harry Potter med nya glasögon

Jag snubblade över ett intressant projekt: bloggen Potter med genusglasögon. Det är en nystartadblogg som bjuder in alla som vill till att läsa Harry Potter och diskutera böckerna kapitel för kapitel med genusperspektiv. Med andra ord, man läser och funderar över hur män och kvinnor framställs. Vem är aktiv/passiv? Skulle ett händelseförlopp tolkats annorlunda om personerna i det haft ett annat kön än de har?

Det låter jätteroligt, och jag kommer absolut följa bloggen. Själv har jag inte tid att läsa om Harry Potter just nu (har för mycket annat att läsa!), men jag kanske hoppar på längre fram när jag blir sugen på lite magi.