Jag har läst och gillat alla Åsa Grennvalls seriealbum, och Deras ryggar luktade så gott höll samma klass som de jag läst tidigare. Som väntat var det en ganska plågsam läsning om en ensam barndom med känslomässigt otillgängliga föräldrar. Snyggt utfört med till synes enkla teckningar som fångar känslor kristallklart.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar