En enda sanning

En kontroversiell konstnär hittas mördad i sitt hus på Österlen och en arabisk text på väggen gör att alla misstänker terrorister. Säpo kopplas snabbt in och letar snart upp en misstänkt muslim. Under tiden försöker den mördades son lära sig mer om sin far, som han inte var särskilt nära medan han levde. Snart misstänker han att det ligger mer än terrorism bakom mordet.

Det känns som att Olle Lönnaeus med En enda sanning aspirerar på att bli en modern Sjöwall-Wahlöö som kommenterar samhällsutvecklingen. Jag kan inte säga helhjärtat att han lyckas. Det snabba utpekandet av muslimer känns dessvärre mycket trovärdigt och jag har ännu inte läst en bok där Säpo framställs som hjältar, eller ens som några som vet vad de håller på med, så det är väl förmodligen med sanningen överensstämmande. Men Lönnaeus lyckas inte skriva karaktärer som engagerar. Jag börjar aldrig bry mig om vare sig huvudpersoner eller bikaraktärer. Miljöskildringarna är fina, men det räcker inte hela vägen.

Jenny har också recenserat den.