Jag hade aldrig hört talas om Klanerna i Paolos Verdes när jag fick syn på den på Bokus bokrea, men för 15 kronor tyckte jag att det kunde vara värt att chansa på ett impulsköp.
Fjortonåriga Medina har nyligen flyttat till Paolos Verdes i Kalifornien tillsammans med sina föräldrar och sin tvillingbror. Hon passar inte alls in bland de välbärgade ungdomarna i skolan, och det tänker hon inte heller anstränga sig för att göra. Däremot är hon beredd att göra allt för att lära sig att surfa, även om gänget som hänger nere vid stranden består av tjuriga äldre killar som inte alls är särskilt intresserade av att släppa fram en nybörjare som dessutom är tjej till vågorna.
Hemma är det inte mycket lättare. Pappan glider allt längre bort, mamman hetsäter och favoritiserar sonen. Medina och hennes bror har en stormig relation där ibland inte står ut med varandra och ibland står varandra närmast i världen. Ensamhet, kärlek, droger och vågor i en neråtgående spiral.
Jag tyckte om boken, men den har verkligen en tung känsla i sig. Karaktärerna har gett upp om en förändring för länge sen, ingen försöker ordna upp något, ingen vill riktigt se någon annan. Ingen munter bok direkt, men ändå fin.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar