Berättelsen börjar med att Juliette sitter inspärrad i ett fängelse. Hon har varit helt isolerad under en längre tid, och har inget hopp om att bli utsläppt. Hon är för farlig. Hon har förbannats med en märklig kraft: om hon rör vid en annan människa dör hen. En dag kastas en ung kille in i hennes cell, och allt förändras.
Det hela utspelar sig i någon slags dystopisk framtid, där allt har gått åt skogen. Det finns inga djur kvar, vädret är alltid hemskt, det finns ingen mat och landet (eller världen?) styrs av militärer som försöker bygga upp en ny värld.
Det låter som en bra idé till en bok, men det är så otroligt dåligt gjort. Man får ingen utförlig förklaring till vad som hänt eller när i tiden vi befinner oss. Det finns inga vuxna karaktärer i hela boken, alla - inklusive samtliga militärer - är runt 17-19 år gamla. Kärleksintrigen är en riktigt hafsig love at first sight- historia, där karaktärerna på klassiskt YA-maner blir helt besatta av varandra på extremt kort tid. Ingen kan röra Juliette, utom killen hon blir kär i. "Well that's seems awfully convienient" säger hans lillebror, och ja, det får man ju hålla med om. Lite löjligt bekvämt. Språket som många har hyllat är otroligt överlastat. Så många liknelser och metaforer, så många ord för att beskriva så lite! Och så många upprepningar. Jag vet inte hur många gånger man fick höra "There will be a bird. It will fly". Det hela ger en stark känsla av pretantiös skoluppsats. Som nån slags konstgrepp är vissa ord och meningar understrukna (det ska visa Juliettes tankar). Det kanske funkar i pappersform, men i ljudboken illustreras det av ett SCHRATCH-ljud som var väldigt förvirrande innan jag fattade vad som menades.
Det lyfter lite mot slutet, det gör det. Precis när jag var beredd att ge upp eftersom storyn var så dålig och ointressant dyker det upp andra ungdomar med särskilda krafter och berättelsen svänger mot ett slags X-men tema som gör att del två i serien verkar lite mer lovande.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar