Jag är ju så jävla easygoing - Jenny Jägerfeld

Joannas liv kunde verkligen varit enklare. Hennes pappa hade till exempel kunnat vara frisk istället för att sitta deprimerad under en rutig filt i soffan gloendes på frågesportsprogram. Hennes mamma skulle kunna skaffa sig ett riktigt jobb istället för att envisas med att skriva bokmanus efter bokmanus när de ändå bara refuseras. Då kanske pengarna skulle räcka till ordentlig mat. Och till Jonnas ADHD medicin. Utan den är hennes hjärna som ett nöjesfält där allt kaos pågår på samma gång och på högsta volym, vilket gör det väldigt svårt att koncentrera sig i skolan.
   För att få in lite pengar säljer Joanna kondomer med utgånget datum till folk i skolan, men en dag upptäcker hon vad som verkar vara ett enkelt sätt att få in en stor summa. Visserligen innebär det att hon måste utsätta sig för risken att bli rejält sönderslagen av skolans gangster Valle, men tanken på att kunna hämta ut medicinen är för frestande för att motstå.
   När allt annat är i stort sett är skit dyker Audrey upp och vänder Joannas värld uppochner, men att vara kär i henne är inte heller det lättaste man kan tänka sig.
   Det är något med tonen i den här boken som jag gillar. Så rak och ärlig och okomplicerad, samtidigt som språket är väldigt snyggt. Joanna är en rapp och smart berättarröst som man hejar på även när hon beter sig mindre smart. Texten genomsyras av en torr humor som lättar upp de lite tunga ämnena utan att göra det glättigt, och det blir aldrig moraliserande eller förenklat.
  Jag är ju så jävla easygoing är minst lika bra som Jägerfeltds tidigare romaner, och de var väldigt, väldigt bra.

Boken var ett Rec.ex från Gilla böcker.