Witches of the East - Melissa de la Cruz

Länst ut på Long Island bor Joanna och hennes döttrar Freya och Ingrid. De har under en lång tid tvingats förneka en viktig del av sig själva, men nu bubblar det under ytan och det som dolts kan inte hållas undan längre. Kvinnorna är häxor, inte vilka häxor som helst utan besläktade med gudar och en del av ett uråldrigt släkte. De har alla olika krafter: Joanna kan väcka saker till liv, Freya kan se andras känslor och blandar kraftfulla kärleksdrycker och Ingrid knyter knutar som löser både barnlöshet och otrohet.
   Boken hade fått ganska bra recensioner på goodreads.com, och det förstår jag faktiskt inte alls. För det första är den väldigt luddig. Det berättas med svepande drag om familjens historia, så svepande att man inte hänger med för det är en väldigt märklig familj det här och man hade verkligen behövt lite mer info. Systrarna är parodiska, en kurvig, kvinnlig, ung som osar av sex och förvrider huvudet på alla män. En seriös bibliotikarie som är oskuld trots att hon är hundratals år gammal. De två bröder som Freya inte riktigt kan välja mellan är till synes exakt likadana (ja, en är lite drygare än den andra). Det händer inte så mycket, man förstår inte riktigt vad som är intrigen tills BAM plötsligt i slutet spårar det ur när allt kopplas till asagudar. Nej, det här gillade jag inte alls, det känns som att en trettonåring har skrivit boken (en ganska normalbegåvad trettonåring, som skriver helt ok skoluppsatser och som förläst sig lite på paranormal romance).
  Det bästa med boken var att den var kort, men å andra sidan kanske den hade berättat en bättre story om det funnits mer utrymme att förklara och brodera ut. Tja, det får vara som det vill med det, jag kommer absolut inte att läsa fortsättningen (ja, för det är såklart en del i en serie...).