Oj vilken tid det tog att läsa George R R Martins Game of thrones! Den var inte bara tjock, läshastigheten drogs ner ytterligare av att det var svårt att hålla reda på vem som var vem i detta myllrande persongalleri. Men det var väl värt tiden det tog (ca 1,5 vecka...)
Jag är en sån person som brukar hävda och tro att jag inte gillar fantasy. Det beror förmodligen på att min första fantasyupplevelse var Sagan om Belgarion, och som jag minns den handlade den om att ett antal surpuppor gick och gick och red och red för att det skulle nog kanske eventuellt hända en spännande grej i bok nummer tre i serien om nu bara huvudpersonerna kom fram någon gång. Alla kvinnor var underskönt vackra med extremt långt svallande hår. Femtonåriga Jenny tänkte: "Ok, EJ imponerad". Men jo, det där var ju bara ett sidospår.
Saken är den att jag faktiskt har läst ett antal fantasyböcker som jag har uppskattat, de flesta av dem ungdomsböcker med mycket sagoaktiga inslag (gärna magiska varelser som troll/älvor osv). Jag gillade till exempel Fabelhaven (Brandon Mull), Ögat över månskäran-serien (Libba Bray) och Den femte systern och övriga i den serien (Mårten Sandén).
Jag kommer antagligen fortsätta tro att jag "inte gillar fantasy", men däremot kommer jag med nöja läsa övriga delar i Game of trhones-serien. Det är så spännande! Jag älskar karaktärerna i boken, de är så härligt komplexa, oförutsägbara och lömska. Man har egentligen ingen aning (hittills) vem man egentligen ska heja på i de invecklade släktfejder och krig som pågår.
Jag såg hela säsong ett av tv-serien Game of thrones innan jag läste boken, och jag tycker att de är väldigt lika. (Förutom att vissa karaktärer som är barn i boken är vuxna i serien, det är ju lite konstigt?). Jag blev väldigt sugen på att se om serien faktiskt, även om jag såg den för bara någon månad sen. Jag tror att den blir roligare när man hänger med mer i fråga om vem som är släkt med vem, och när man har lite mer bakgrundshistoria till vissa skeenden.
Anna har också bloggat om denna serie.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar