Detta är den bok som det tagit absolut längst tid för mig att läsa. Kanske inte i faktiskt lästid, men det har blivit många långa pauser mellan läspassen. Detta är inte en bok som jag längtat efter att läsa, utan dessvärre fick jag ofta tvinga mig till att ta tag i den. Jag ville ändå läsa ut den för det rör sig om en stad som är orsak till så mycket av dagens konflikter.
Jag hade höga förväntningar på denna bok, det kändes som en bra idé att utgå från själva staden. Tyvärr levde inte boken upp till förväntningarna. Problemet med att utgå från en stad är att det är svårt att relatera till det som händer runt om i världen för den som inte har hundra procent koll på världshistorien. Jag tycker också att Sebag Montefiore fokuserar mer på männen i staden än på själva staden.
Boken börjar i biblisk tid. Här tycker jag att ett stort problem är att författaren utgår från att det som står i Bibeln stämmer. När jag började läsa denna bok hade jag precis läst Bibeln och arkeologerna, som menar att det inte finns några som helst bevis, vare sig skriftliga eller arkeologiska för att Bibelns berättelser är sanna. Det blir därför lite svårt att ta en författare på allvar när han menar att händelser är sanna, för varför skulle de annars nämnas i Bibeln. Detta ledde till att jag i början blev tveksam till författaren och det höll i sig genom boken.
Jag tycker också att boken är väldigt rörig. Det står knappt några årtal i texten, bara i kapitelrubrikerna, och det gjorde mig en smula förvirrad om när olika saker utspelar sig. Texten hoppar en del fram och tillbaka, när man får följa en man som varit viktig i historien skildras hela hans liv och sedan hoppar historien tillbaka. Åtminstone känns det som det, det är svårt att avgöra när det inte finns några årtal.
Det är en stor brist på vanliga människor och kvinnor i boken. Det vimlar av härskare och generaler och det finns några enstaka kvinnor i egenskap av älskarinnor. Den totala överklassmansdominansen blir mycket tröttande efter ett tag och jag tycker att författaren skildrar kvinnor på ett rätt misogynt sätt. De som skildras är som sagt framförallt älskarinnor och det är framförallt deras utseende som beskrivs och författaren har ett rätt nedlåtande sätt att skildra dem.
Jag saknar även staden i boken. Jag har inte fått någon känsla för hur det ser ut eller hur det såg ut förut. Det nämns en massa tempel och kyrkor, men mest för de händelser som utspelas i dem. Det är ju ändå staden som ska skildras, men den förblir märkligt anonym genom boken. Det är synd för en bok med en så ambitiös idé och det känns som om den kunnat bli så mycket bättre.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar