Läsrapport, rekordmånaden oktober!

Årets mesta läsmånad (hittills) är oktober. Sjutton böcker blev det, mest tack vare att jag lyssnade på många ljudböcker vilket ju gör det möjligt att läsa vid tillfällen då det inte hade funkat med pappersbok. Böckerna har varierat från fantastiska (The miseducation of Cameron Post och A grown-up kind of pretty) till pinsamt dåliga (Witches of the east och Vecka 36).

# Witches of the east - Melissa de la Cruz
# The ocean at the end of the lane - Neil Gaiman
# Elin under havet - Sofia Malmberg
# Mörk ängel - Laini Taylor
# Croak - Gina Damico
# Jag är ju så jävla easygoing - Jenny Jägerfeldt
# Scorch - Gina Damico
# Where she went - Gayle Forman
# Tistelblomman - Amanda Hellberg
# Människor som haft fel - Kalle Lind
# A grown-up kind of pretty - Joshilyn Jackson
# Saving Francesca - Melinda Marchetta
# The adoration of Jenna Fox - Mary E Pearson
# Seige - Rhiannon Frater
# The miseducation of Cameron Post - Emily M Danforth
# All we know of heaven - Jacquelyn Mitchard
# Vecka 36 - Sofie Sarenbrant

En av 2013's största läsupplevelser

Dagen innan att hennes föräldrar omkommer i en olycka kysser Cameron sin bästa vän Iris. Har händelserna ett samband? Cameron, tolv år och uppväxt i en mycket liten stad i Montana, är inte säker på att hon är fri från skuld. Hon flyr in i ändlösa timmar framför videofilmer, men tvingas ut i världen när hennes religiösa moster Ruth flyttar in och kräver att den nybildade familjen ska byta till en ny kyrka. I ungdomsgruppen träffar Cam den perfekta Coley, flickan som har allt (inklusive en perfekt pojkvän) och de inleder en intensiv vänskap/förälskelse. När den dras till sin spets bestämmer sig Ruth för att Cameron måste botas och bli fri från sina synder, och hon skickar henne till en kristen avprogrammeringsskola där ungdomarna ska lära sig att förneka sig själva och bygga upp en helt ny personlighet.
   Tempot är långsamt, och man hinner verkligen lära känna Cameron i all hennes förvirring. Jag tycker mycket om hur författaren målar upp miljöer och det finns en komplexitet i alla karaktärer som gör att de känns som verkliga personer. Det känns nästan som att man är där, i den dåsande, sega och dammiga småstaden. I den andra halvan av boken, då Cameron befinner sig på internatskolan Promise tätnar stämningen och det blir bitvis riktigt otäckt, vilket måste vara nödvändigt för att beskriva en så vidrig företeelse som kristna fundamentalister som försöker avprogrammera homosexuella. Genom hela resan är Cameron, trots förvirring och ständiga funderingar på vem hon är och hur hon vill ha det, en stark tjej som inte låter andra styra sina känslor.
   Det är ingen klassisk "ungdomsbok", det är en väldigt välskriven roman om att växa upp som passar både tonåringar och de som har varit tonåringar. Det här kan vara en av de bästa böcker jag läser i år.

En blomma av blod - Ngugi wa Thiong'o

Munira kommer som lärare till den sömniga lilla byn Ilmorog i Kenya. Sakta men säkert kommer han in i bylivet och lär känna de olika invånarna. Byn drabbas av svår torka och de beger sig till staden för att söka hjälp hos sin parlamentsledamot. Detta är början på en tillväxtperiod för byn, som går från bortglömd avkrok med bönder och herdar till modern storstad med fabriker och slum.

En blomma av blod skildrar ett Kenya som har blivit självständigt men fortfarande är påverkat av kolonialismen. De rika utnyttjar de fattiga i fabriker och på sina gårdar. Politikerna tänker på att stoppa pengarna i sina egna fickor innan de hjälper sina väljare.

Jag gillar blandningen av arbetarroman och postkolonialism. Man får följa flera personer som har olika upplevelser av frihetskampen och det som kom efter och de är alla bra och trovärdigt skildrade. Miljön är också bra skildrad, både när byn är lantlig och när den växt till stad. Det är dock lite rörigt hur historien skildras ur olika perspektiv, ibland någon av karaktärernas, ibland någon slags allvetande utomstående. Men det är ett mindre problem i en mycket intressant bok.

Tunisian girl - Lina Ben Mhenni

Lina Ben Mhenni bloggade om mänskliga rättigheter och pressfrihet i Tunisien. Hon deltog aktivt i revolten 2010 och använde sin blogg för att skildra vad som hände, både för folket i landet och för utlandet. I den här boken samlas några av hennes blogginlägg som skildrar revolten fram till att presidenten flydde landet.

Det är nyttigt och viktigt att läsa om det som hände under den arabiska våren och att förstå hur människorna tänkte och levde. Tyvärr är den lite för tunn, både till omfång och innehåll om man som jag inte är särskilt insatt i Tunisiens historia och nutid. Det skulle vara intressant att veta mer.

Det är inte alltid bloggformatet fungerar i bokformat och här tycker jag att det inte är helt lyckat. Lite mer redigering skulle inte vara helt fel. Kapitlen hoppar fram och tillbaka på ett sätt som fungerar på internet men sällan i bokform. Jag hade högre förhoppningar på denna bok, vilket ger en något orättvis recension, innehållet är mycket intressant och bra. Och den är bara 56 sidor lång, så den tar ingen tid att läsa.

Coconut - Kopano Matlwa

Ofilwe och Fikile är två svarta tonårsflickor uppvuxna i Sydafrika. Ofilwes familj är rik och hon har fått gå på bra skolor. Fikile kommer från fattiga förhållanden och tvingas arbeta för sitt uppehälle. Båda är påverkade av apartheidsystemet, även om det sedan länge har upphört.

Mitt största problem med den här boken är att den är så kort. Den första halvan handlar om Ofilwe och den andra handlar om Fikile och jag känner att jag vill veta mer om dem båda. Det vore också roligt om de två kunde mötas mer, nu är de ganska separerade från varandra. Vilket väl i och för sig visar på de skilda liv de lever.

Berättelsen är en intressant skildring av livet i det moderna Sydafrika. Svarta har möjligheter men är fortfarande hindrade av sin hudfärg. De moderna tiderna har till stor del slagit ut de gamla traditionerna och Ofilwe talar bara engelska, vilket dock en del vägrar tro på. Det är dock tydligt att båda flickorna är uppvuxna i en storstad och det är lätt att relatera till dem. Om bara boken kunde gå ännu lite djupare skulle den vara ännu bättre, men som den är är den mycket bra och väl värd att läsas.

Ännu talar träden - Calixthe Beyala

Eden berättar om sin uppväxt i en liten by i Kamerun, från sin barndom under första världskriget till sin ålderdom. Hon är dotter till stammens högt aktade hövding men hennes mamma är bitter över sin medhustru. Själv är Eden ful och mannen hon älskar är kär i en annan.

Historien tar sin början med att byn tar hand om en skadad fransk soldat. Han stannar i byn ett tag och ger en västerländsk kontrast till byns sedvänjor, men glömmer dem snart när han kommer upp sig i världen. Berättelserna slingrar sig fram och tillbaka och täcker både traditionella sägner och kolonialismens framfart. Byborna lever med sina andar och förfäder, men det blir svårare och svårare för dem när den nya tiden smyger sig närmare.

Jag hade lite svårt för den här boken och kom aldrig riktigt in i den. Den är väldigt rörig och hoppig och det är svårt att följa med i den. I princip alla karaktärerna är otrevliga, även huvudpersonen ger ett mycket osympatiskt intryck. Den är inte dålig, men inte helt min grej.

Zombietrilogi

Siege är sista delen i Rhiannon Fraters zombieapokalypstrilogi As the world dies, och man ska absolut ha läst del ett och två (The first days och Fighting to survive) innan man ger sig på den.
   De överlevande blir allt fler i fortet de byggt runt ett par småstadskvarter, murarna som skyddar mot de odöda blir allt säkrare och drömmen om att någon gång kunna leva ett normalt liv kommer långsamt tillbaka. Det finns mat, det finns vänskap, det finns till och med bio. Men utanför hasar fortfarande horder av zombier omkring p jakt efter människokött, och inte alla i fortet är överens om hur det nya samhället ska byggas.
   Det hinner aldrig bli tråkigt i Fraters zombievärld, det är faktiskt otroligt spännande nästan hela tiden och i faktiskt även riktigt gripande.

The adoration of Jenna Fox - Mary E Pearson

Jenna Fox vaknar upp efter två år i koma och minns ingenting. Hon känner inte igen sin familj, vet inte vad som hänt henne eller vem hon själv varit. Hennes föräldrar vill inte att hon lämnar huset och de låter henne inte äta vanlig mat. Hennes mormor visar tydligt att hon har något emot Jenna, men hon vill inte säga vad det är.   Långsamt börjar minnen komma tillbaka, men det är något som inte stämmer.
   The adoration of Jenna Fox är en en sci-fi-berättelse om föräldrar som kanske går för långt för sitt barn, och om vad det egentligen är som gör oss till de vi är. Idén är bra, men den framtidsvärld som ska beskrivas är för luddig och allt känns för ytligt. Ingen av karaktärerna kommer till liv, saker som ska överraska läsaren känns mer som "jaha" och slutet är så väldigt lamt. Hoppa över den här, det finns så många bättre böcker att hinna läsa.

Saving Francesca - Melina Marchetta

Melina Marchetta är oerhört älskad av bokbloggarvärlden (och förmodligen resten av världen också). Själv tillhör jag den minoritet som inte var särskilt imponerad av Jellicoe Road, men jag gav ändå Saving Fracesca en chans.
   Francescas mamma har drabbats av en svår depression och kan inte fungera ens i närheten av normalt. Familjen, som alltid varit en stor trygghet och glädje är slagen i spillror och Francesca blir omväxlande behandlad som ett ovetande litet barn och som en vuxen som förväntas ta väldigt stort ansvar. I skolan, en privatskola som först nyligt har öppnats för flickor, har hon inga nära vänner. Killarna är buffliga, barnsliga och lever i en helt annan värld. De få tjejerna är enormt olika, men börjar sakta närma sig varandra.
   Det här är en helt ok bok, men jag kan inte låta bli att hela tiden tänka "men vad ÄR det som alla tycker är så speciellt?" när jag läser. Francesca är en väldigt sympatisk huvudperson, smart och rolig, och hon utvecklas på ett trovärdigt och fint sätt genom romanen. Men jag vet inte, jag tycker att det är lite... tråkigt. Jag gillade den trevande vänskapsrelationen med en av de kaxiga skolkillarna, men boken känns aldrig spännande och jag brydde mig inte speciellt mycket om hur det skulle gå.

A grown-up kind of pretty - Joshilyn Jackson

Olyckan kommer till Ginny vart femtonde år. Första gången när hon blev gravid som femtonåring. Andra gången när hennes dotter Liza upprepade hennes misstag femton år senare. Nu har det gått femton år igen. Lizas dotter Mosey är fjorton år och hårt övervakad av sin oroliga mormor, och själv fast besluten att inte bli som sin mamma.
   Liza har drabbats av en stroke, förmodigen en följd av åren i narkotikamissbruk. Hon kan inte prata, och tillbringar större delen av sin tid flytande i sitt eget universum, sökande efter orden som undflyr henne.
   En dag fäller Ginny ett stort pilträd i trädgården, och man hittar en liten ask nergrävd bland dess rötter. En ask som innehåller benen från ett väldigt litet barn... Det blir början på Moseys jakt på sanningen om sin egen identitet och på Lizas förflutna.
   Den här boken var verkligen ett riktigt fynd bland boktipsen på Goodreads.com. Jag hade inte särskilt höga förväntningar när jag började läsa, men var snabbt helt fängslad av den varma stämningen och de livfulla karaktärerna. Historien berättas omväxlande från Ginnys, Lizas och Moseys perspektiv och det görs på ett smart och intressant sätt där alla berättarröster tillför lika mycket. Höga betyg till den här härliga familjehistorien som var nästan omöjlig att lägga ifrån sig.

Människor som har haft fel

I Människor som har haft fel bjuder Kalle Lind på en härlig samling sanna knasigheter i nån slags krönikeform. Man får lära sig mer om hur det gick till när ett tobaksbolag förberedde sig för att börja sälja hasch legalt, den där enda gången (eller om det var två eller kanske rentav tre)när Jan Myrdal hade fel och när Runar inte förstod att han skulle bli påkommen när han ljög om att han var andlig coach åt namngivna Hollywoodstjärnor. Min favorit är texten om när Sara Lidman trodde att allt man ser på film är verklighet.
Egentligen ska man nog spara lite mer på boken och ta en text i taget, för det blir nästan lite för mycket lustigheter när man som jag plöjer hela boken i sträck, men visst är det kul! Det här är texter som man vill läsa upp högt för någon, och som jag kommer bläddra runt i flera gånger.

Hur man botar en feminist - Nanna Johansson

Hur man botar en feminist är till stora delar inlägg från Nanna Johanssons blogg. Många har länkats runt på Facebook och Twitter och många är fortfarande väldigt, väldigt roliga. Bland mina absoluta favoriter är "Nanna nätdejtar" med klassiker som "Kan jag vara säker på att du verkligen ÄR en 46-årig man från Västra Götaland, och inte bara en snygg 18-årig tjej med ett fejkkonto".

Så varför köpa en blogg i bokform? Ja, för att man bland annat slipper lockas av att läsa kommentarerna av de som inte gillar humorn. Och för att det är så mycket enklare att läsa än att dra igång datorn. Och för att man gillar böcker och vill stödja författaren. Många bra anledningar, men den viktigaste är ändå: för att den är bra.

Gratisböcker!

Fynddag i bokbytesrummet! Jag fick med mig både Silvia Avallones Stål, och världens roligaste/mest absurda bok "Ryska erotiska sagor". Hurra!

Stockholmsnatt 3 - Forshed och Thungren

De partande ungdomarna har vuxit upp och skaffat barn men är fortfarande lika besatta av att vara rätt. Nu är det även viktigt att barnen har rätt kläder, men insikten om att man inte är inne längre kommer klockan nio på morgonen på ett lekland.

Eftersom jag aldrig har strävat efter att vara inne läser jag albumet med mer hån än igenkänning, men jag gillar det väldigt mycket. Det är en skön skildring av Stockholm och av hipsters och den väldigt snäva världsbilden hos folk som tror att de är vidsynta. Jag tycker också att det är snygg tecknat i blått, svart och vitt.

Nya böcker

Tre nya böcker har letat sig hem till min brevlåda. Nu skulle det sitta fint med ett halvårs semester så jag hinner läsa ikapp allt.

Cold light - Jenn Ashworth

För tio år sedan tog fjortonåriga Chloe livet av sig på grund av kärlek. Nu sitter hennes bästis Lola och tittar på minnesceremonin när en död kropp hittas. Hon och Chloes andra vän, Emma, är de enda som vet vad som verkligen hände den där alla hjärtans-dagen och hon vet direkt vems kroppen är.

Flickorna växer upp i en fattig stad i norra England och alla har sina familjeproblem. Lolas föräldrar är gamla och hennes pappa är inte helt med i matchen. Hon skäms för dem och känner sig utanför i skolan. Hennes vänskap med Chloe betyder allt för henne och hon känner att den hotas av Emma och av Chloes pojkvän. Samtidigt härjar en pedofil i den lilla staden och alla flickor varnas för att röra sig utomhus.

Berättelsen växlar mellan att skildra vad som hände innan Chloe dog och Lolas och Emmas liv tio år senare. Det är en tät historia om vänskap, kärlek och svek. Historien är mycket spännande även när man vet att det kommer sluta illa. Flickorna är väldigt bra skildrade, de känns som klassiska fjortonåringar och litar självklart inte på några vuxna. Men det allra bästa är miljöskildringarna. Det är kallt och jävligt och man fryser med karaktärerna när de går runt i tygskor och utan mössa. Jag vill så gärna att det ska gå bra för dem och det är som att de hela tiden motarbetar sig själva. Som tur är slutar berättelsen på en betydligt hoppfullare ton än den börjar.

Jenny har också läst den.

Where she went - Gayle Forman

Where she went är fortsättningen på Gayle Formans hyllade roman If I stay, där vi fick följa Mia som låg medvetslös på sjukhuset efter bilolyckan som dödat hela hennes familj och Adam som tiggde och bad henne att stanna kvar i livet.
   Tre år senare har de gått skilda vägar. Båda har varit framgångsrika, Adam är världsberömd sångare i ett rockband - ett liv som känns allt mer tomt, och Mia har tagit examen från Juliard och ska ut på världsturné med sin cello. En kväll möts de av en slump i New York och tillbringar kvällen tillsammans. Allt berättas ur Adams perspektiv, och han är en stark och rörande berättarröst som letar efter sanningen om varför Mia lämnade honom.
   Ärligt talat tyckte jag att handlingen lät ganska tråkig (särskilt i förhållande till dramatiken i If I stay) men där hade jag verkligen fel. Where she went är en jättefin roman och kärlek, sorg och förlåtelse.

Scorch - döden i femhundra ordvitsar

I andra delen i Gina Damicos serie om den tonåriga liemannen Lex fortsätter jakten på mördaren som dök upp i del ett. Lex och hennes kompisgäng tvingas lämna sin lilla hemstad Croak och besöka den glittrande storstaden DeMyse där borgmästaren har ordnat så att hans invånare lever ett ständigt lyxliv. Det är fortarande ganska kul, även om jag börjar tycka att det är konstigt att det ständiga ordvitsandet från liemanssamhället (barer, orter, ALLT heter nåt som på ett fyndigt sätt anspelar på döden) aldrig uppmärksammas av någon av karaktärerna. Nån av dem, åtminstone en av de som är nya i svängen, borde ju reagera tycker man. En annan sak som är lite störande är att tillvaron för de avlidna, the Afterlife, inte känns helt genomtänkt (när Tutanchamon rider in på en kamel är det bara... lite för... mycket).
   Men det är underhållande, tempot är högt, man hinner aldrig bli uttråkad och visst undrar man hur det ska gå i nästa bok.

Tistelblomman - Amanda Hellberg.

I den tredje boken om Maja Grå flyttar hon och hennes pojkvän Jack in i ett ensligt beläget hus på den engelska landsbygden. Huset, som kallas Tistelblomman, är nyligen upprustat men det bär tydliga spår av sina tidigare invånare. Folk i byn vill inte besöka huset, men de vill inte heller ge mer än antydningar om vad som är fel på det. För något är det som är fel, det känner Maja tydligt. Stämningen i Tistelblommman blir allt sämre, och Maja kan inte prata med Jack om det. Han vet nämligen inte vem hon är - att hon sedan hon var liten har kunnat se mer än vad andra gör.
   Jag gillade att det faktiskt blir lite läskigt, eftersom jag oftast blir besviken på böcker som ska vara skrämmande och sen inte är det. Här finns den där krypande stämningen som jag har längtat efter. Min enda invändning är egentligen att huset har ett lite fånigt namn, men det kan man ju faktiskt bortse från.

Jag är ju så jävla easygoing - Jenny Jägerfeld

Joannas liv kunde verkligen varit enklare. Hennes pappa hade till exempel kunnat vara frisk istället för att sitta deprimerad under en rutig filt i soffan gloendes på frågesportsprogram. Hennes mamma skulle kunna skaffa sig ett riktigt jobb istället för att envisas med att skriva bokmanus efter bokmanus när de ändå bara refuseras. Då kanske pengarna skulle räcka till ordentlig mat. Och till Jonnas ADHD medicin. Utan den är hennes hjärna som ett nöjesfält där allt kaos pågår på samma gång och på högsta volym, vilket gör det väldigt svårt att koncentrera sig i skolan.
   För att få in lite pengar säljer Joanna kondomer med utgånget datum till folk i skolan, men en dag upptäcker hon vad som verkar vara ett enkelt sätt att få in en stor summa. Visserligen innebär det att hon måste utsätta sig för risken att bli rejält sönderslagen av skolans gangster Valle, men tanken på att kunna hämta ut medicinen är för frestande för att motstå.
   När allt annat är i stort sett är skit dyker Audrey upp och vänder Joannas värld uppochner, men att vara kär i henne är inte heller det lättaste man kan tänka sig.
   Det är något med tonen i den här boken som jag gillar. Så rak och ärlig och okomplicerad, samtidigt som språket är väldigt snyggt. Joanna är en rapp och smart berättarröst som man hejar på även när hon beter sig mindre smart. Texten genomsyras av en torr humor som lättar upp de lite tunga ämnena utan att göra det glättigt, och det blir aldrig moraliserande eller förenklat.
  Jag är ju så jävla easygoing är minst lika bra som Jägerfeltds tidigare romaner, och de var väldigt, väldigt bra.

Boken var ett Rec.ex från Gilla böcker.

De bortglömda barnen - Kathy Harrison

När Kathy Harrison och hennes man bestämmer sig för att bli fosterföräldrar förändras deras värld. Barnen som kommer hem till dem har alla hemska levnadsöden bakom sig och behöver mycket stöd och hjälp. Några stannar och blir adopterade, andra måste vidare till anda familjer och institutioner.

Det är jobbigt att läsa om hur illa barn behandlas och hur lite pengar det finns för att ta hand om dem. Det finns inte många ljus i mörkret känns det som, även om det går ganska bra för en del av barnen. Det är dock nyttig läsning, men jag hoppas verkligen att det fungerar bättre i Sverige än i USA.

Nobelpriset

DN har en intressant artikel om spel och odds för Nobelpriset i litteratur. Jag tyckte det var roligt att artikelförfattaren skriver om hur hans satsningar på Ngugi wa Thiong'o sänkte oddsen på honom eftersom jag just nu läser En blomma av blod av wa Thiong'o. Också mycket intressant att läsa om vad som påverkar oddsen och alla misstankar om läckor och fusk. Jag skulle nog inte satsa på wa Thiong'o om jag gillade att spela, men vi får väl se. Imorgon kommer facit.

De skandalösa - Simona Ahrnstedt

Magdalena Swärd är ungmön som anställs för att ta hand om friherrinnan fröken Venus Dag och Natt under dennas vistelse hos greve Gabriel Gripklo på hans slott Wadenstierna. Venus är bara en av många unga kvinnor som samlats på slottet då det är dags för greven att välja en hustru. Magdalena planerar att sköta sitt uppdrag och hålla sig ur vägen, men när hennes förre fästman kommer till slottet konspirerar hon med greven för att göra fästmannen avundsjuk.

Jag har insett att jag är rätt förtjust i historisk romance. Simona Ahrnstedt gör ett bra jobb med att skildra en annan tid, i det här fallet stormaktstiden, 1685. Skildringen känns trovärdig, både vad gäller tidens moral och folk levnadssätt.

Jag tycker om alla karaktärer utom de två huvudpersonerna. Särskilt gillar jag fröken Venus. Man tror att hon ska vara dryg och jobbig, men hon är väldigt rolig. Jag gillar verkligen hennes relation med Nora, grevens syster. Det är ett oväntat inslag men kul med variation.

Historien är inte den djupaste, men det är inte heller något man förväntar sig av en romance och jag tycker inte att det gör något. Miljöskildringarna är väldigt bra, jag blir nästan sugen på att åka till 1600-talet. Men bara nästan. Överlag är det en riktigt trevlig bok, perfekt för lite avslappnad eftermiddagsläsning.

Resan går vidare

Nu är det oktober och därmed dags för Afrikadelen i Lyrans Noblessers Jorden runt-utmaning. Detta är böckerna man ska läsa denna månad:
Elieshi Lema - Bränd jord (Tanzania)
Calixthe Beyala - Ännu talar träden (Kamerun)
Ngũgĩ wa Thiong'o - En blomma av blod (Kenya)
Lina Ben Mhenni - Tunisian girl : en bloggares berättelse om den arabiska våren (Tunisien)
Kopano Matlwa - Coconut (Sydafrika)

Jag har redan hunnit läsa två. Den ena gillade jag, den andra inte. Jag har inte läst jättemånga böcker som utspelar sig i Afrika tidigare, så det är kul att vidga sina vyer lite.

Elin under havet - Sofia Malmberg

 

Elin är en ensam liten flicka som drömmer om att börja träna kampsport. Hon får kontakt med en tränare via Internet, han säger att hon har något speciellt och erbjuder henne privatlektioner för att hon ska kunna hoppa in i en grupp. Elin tar tacksamt emot uppmärksamheten, men tyvärr utnyttjar tränaren hennes förtroende och förgriper sig på henne. Elin flyr in i en fantasivärld där hon får slåss mot onda krafter tillsammans med sin maskot, ett litet pandaformat hårspänne. Det är inte mycket text i albumet utan bilderna får tala för sig själva. Det gör de utmärkt, det är jättefint och väldigt uttrycksfull tecknat, och fast historien är sorglig och hemsk så finns det även plats för hopp. Fint litet seriealbum tycker jag!

Paranormal Young Adult - nu med liemän

Lex har under en längre tid varit orimligt aggressiv. Det har gått så långt att hon har misshandlat flera elever i sin skola, och fast hon vet att det är fel kan hon inte kontrollera sin ilska när den bubblar upp. Till slut får henne föräldrar nog och väljer att skicka bort henne över sommaren. Hon ska resa till sin farbror som bor i småstaden Croak, och tanken är att hon ska hjälpa honom på hans bondgård tills hon skärpt sig.
   Det är bara det att farbrodern inte har någon bondgård.
   När Lex sätts i arbete är det inte med att mocka efter grisar, det är som grim - det vill säga att hämta själarna från människor som dött. Hela staden visar sig vara uppbyggd runt denna verksamhet, och mot alla odds upptäcker Lex att hon faktiskt trivs med både arbete och socialt. För första gången känner hon att hon får vänner som förstår henne och att hon kan passa in.
   En dag skickas hon för att hämta en avliden man, och det visar sig att ingen kan fastställa en dödsorsak. Det har aldrig hänt förut, men det dröjer inte länge innan ett snarlikt fall dyker upp. Och sedan ännu ett. Det blir klart att någon slags seriemördare härjar, bara Lex och hennes kollegor vet om det men det är strikt emot deras lagar att blanda sig i döden.
   Croak är en lite annorlunda paranormal YA, det känns nytt och kul att med en helt ny typ av "övernaturlighet" till skillnad från de vanliga vampyrerna. Boken är dessutom riktigt rolig och bjuder på en del överraskningar. Det är första delen i en trilogi (?), och den slutar med en cliffhanger som gör att det blir svårt att motstå att ge sig på fortsättningen.

Barnboksnaglar

Vissa tar det här med nagellack till en nivå över oss andra... Här är några roliga designer på barnbokstema som jag hittade ikväll:

 

Nicke nyfiken, från workplaypolish.com

Mumin, från polishartaddict.com

Alice i underlandet, från polishedcriminails.com

Mörk ängel - annorlunda fantasy i parallella världar

Karou lever ett extremt dubbelliv. De flesta dagar är hon en begåvad konststudent i Prag, bor i en pytteligen lägenhet och äter gulash på en kvarterskrog med sin bästa vän. Vissa andra dagar besöker hon sin familj på andra sidan om en magisk portal. De är kimärer, ett slags demonfolk med en blandning av djuriska och mänskliga drag, och de har uppfostrat henne sen hon var liten. Karou hjälper sin fosterfar, magikern Brimstone att köpa upp de tänder han behöver för sitt uppdrag, en uppgift som tar henne på äventyr över hela världen. Karou vet inte vem hon själv är. Hon är en människa, så hon vet att hon inte kommer från kimärernas värld, men hon har ingen aning om vilka som var hennes föräldrar. Ofta känner hon sig ensam och rotlös, och det är tungt att ha hemligheter att bevara.
   När Karou är på uppdrag i Marrakech attackeras hon plötsligt av Akiva. Han är det vackraste hon har sett, men också det farligaste och snart har hon dragits in i ett krig mellan änglar och demoner.
   Mörk ängel är en originell fantasyberättelse som man snabbt dras in i. Författaren lägger mycket krut på miljöbeskrivningar, både av Karous Prag och de parallella världar som hon kommer att närma sig och det sätter verkligen stämningarna i historien. Karaktärerna är genomgående intressanta, och alla tillför något till berättelsen. Särskilt gillar jag den mystiska Brimstone och Karous kaxiga människokompis Suzann som ställer upp på alla sätt hon kan och aldrig ifrågasätter det Karou berättar för henne hur konstigt det än låter. Mot slutet av boken vävs trådar ihop och mycket faller på plats, och jag tror att nu när man förstår mer av de olika folkgrupperna och deras världar så kommer del två i serien bli ännu bättre.
   Jag skulle gärna se att Mörk ängel blev en grafisk roman, för det är svårt att se de märkliga kimärerna framför sig men det känns som att med rätt illustratör skulle de, och de fantastiska miljöerna, kunna bli helt otroliga.

Boken var ett recex från Bazar förlag. Tack!

Barndomsmagi från Neil Gaiman

I The ocean at the en of the lane återvänder en man hem till sin barndomstrakt för en begravning. När han går undan för att få vara ifred en stund råkar han vandra rakt in på en närliggande gård där han minns att han hade en vän en gång. Vännen i fråga hette Lottie och var en lite märklig flicka som levde med sin mamma och mormor. Bakom huset finns dammen kvar, dammen som Lottie bestämt hävdade var ett hav. Mannen har inte tänkt på vare sig Lottie eller havet på många år, men när han återser platsen kommer minnen strömmande tillbaka. En gång var han sju år, och något ondskefullt släpptes löst i trakten. Något som den mystiska, magiska Lottie svor på att försvara honom mot.
   Den här boken var väldigt mysig som ljudbok (författaren läser själv), en riktig saga. Jag vet inte om jag är jätteimponerad av själva intrigen, det är lite för oklart och inte tillräckligt skrämmande, men det är en fin skildring av vänskap och tillit och man får verkligen en känsla av hur det kändes att vara barn.
   Omslaget är dessutom otroligt snyggt, det är ju också viktigt.

Anna har också skrivit om boken.

Witches of the East - Melissa de la Cruz

Länst ut på Long Island bor Joanna och hennes döttrar Freya och Ingrid. De har under en lång tid tvingats förneka en viktig del av sig själva, men nu bubblar det under ytan och det som dolts kan inte hållas undan längre. Kvinnorna är häxor, inte vilka häxor som helst utan besläktade med gudar och en del av ett uråldrigt släkte. De har alla olika krafter: Joanna kan väcka saker till liv, Freya kan se andras känslor och blandar kraftfulla kärleksdrycker och Ingrid knyter knutar som löser både barnlöshet och otrohet.
   Boken hade fått ganska bra recensioner på goodreads.com, och det förstår jag faktiskt inte alls. För det första är den väldigt luddig. Det berättas med svepande drag om familjens historia, så svepande att man inte hänger med för det är en väldigt märklig familj det här och man hade verkligen behövt lite mer info. Systrarna är parodiska, en kurvig, kvinnlig, ung som osar av sex och förvrider huvudet på alla män. En seriös bibliotikarie som är oskuld trots att hon är hundratals år gammal. De två bröder som Freya inte riktigt kan välja mellan är till synes exakt likadana (ja, en är lite drygare än den andra). Det händer inte så mycket, man förstår inte riktigt vad som är intrigen tills BAM plötsligt i slutet spårar det ur när allt kopplas till asagudar. Nej, det här gillade jag inte alls, det känns som att en trettonåring har skrivit boken (en ganska normalbegåvad trettonåring, som skriver helt ok skoluppsatser och som förläst sig lite på paranormal romance).
  Det bästa med boken var att den var kort, men å andra sidan kanske den hade berättat en bättre story om det funnits mer utrymme att förklara och brodera ut. Tja, det får vara som det vill med det, jag kommer absolut inte att läsa fortsättningen (ja, för det är såklart en del i en serie...).

Ett skilsmässodrama

Kärleken passerade här en gång av Peo Bengtsson är en kärleksroman om en skilsmässa.
Johanna kommer hem en dag och berättar för Samuel att hon tänker lämna honom, att hon har träffat en annan. Samuel blir förkrossad. Han förstår inte vad som hände, hur kan hon lämna det de har byggt tillsammans, hur kan hon göra så mot dem och mot barnen? Mitt i kaoset finns det trots allt stöd och tröst att få och gamla vänskaper att väcka till liv.
   Allt berättas från Samuels perspektiv, och Johanna blir en lite plattare statistkaraktär och jag får intrycket att hon aldrig varit lika engagerad i förhållandet som Samuel. Boken är nästan lite plågsam att läsa, det är mycket smärta per sida så att säga, men det är en fin berättelse som känns väldigt trovärdig.

I baksidestexten beskrivs boken som ett skilsmässodrama ur ett manligt perspektiv. Jag förstår inte riktigt vitsen med att tycka extra på det, för man skulle kunna byta plats på namnen så att det var Johanna som blev lämnad utan att berättelsen i övrigt skulle behöva ändras alls. Eller ligger det spektakulära i det är ovanligt att läsa om en känslosam man som tar ansvar för att ta hand om sina barn?

Den här boken fick jag från booked.nu.

Läsrapport, September

Jag har haft ganska bra fart på läsandet i September, nio böcker hann jag med.

# Zelda vs. Patriarkatet - Lina Neidestam

# Det finns råttor överallt utom på Antarktis - Sara Beischer

# Barnbruden -Anna Laestadius Larsson

# Mellan rött och svart - Jan Guillou
# Born at midnight - C.C Hunter
# Awake at dawn - C.C Hunter

# Förvriden - Frida Edman
# Innan jag somnar - S.J Watson
# Kärleken passerade här en gång - Peo Bengtsson

Att vakna utan minne

Innan jag somnar - SJ Watson

Christine vaknar på morgonen och känner inte igen mannen som ligger bredvid henne. Hon känner inte igen rummet heller, eller huset. När hon ser sig i spegeln känner hon knappt igen sig själv heller - hur kan kvinnan i spegeln vara medelålders, hon har ju inte ens fyllt trettio?
   Av mannen i sovrummet får hon veta att hon varit med om en olycka och fått av en hjärnskada gett henne minnesförlust, och att hon har levt så i många år. Varje gång hon somnar glömmer hon allt som hänt under dagen och vaknar förvirrad och ibland panikslagen. Mannen heter Ben och de har varit gifta länge. Även om Christine inte känner igen honom så känns han iallafall vagt bekant, och han är snäll och omtänksam. Tålmodigt svarar han på hennes många frågor, hon förstår ju att hon måste ha frågat samma saker om och om igen under alla år, men vad ska man göra när man inte vet något om sitt eget liv?
   När Ben går till jobbet och Christine blir ensam i huset ringer telefonen. Det är en läkare, doktor Nash, som berättar att han har arbetat med hennes fall en längre tid, och att Ben inte vet om det ännu. Christine har på inrådan av doktor Nash skrivit dagbok varje dag, en dagbok som han varje dag ringer och påminner henne om att läsa och skriva i. Genom boken kan hon börja förstå sig själv och sin omgivining, och långsamt fogar hon samman sina fragmentariska minnen med tidigare dagars anteckningar och en bild av hennes liv växer fram. På första sidan i dagboken har hon skrivit "Lita inte på Ben". Kanske han inte har berättat hela sanningen? Det är ju trots allt ganska lätt att dölja saker för en person som inte kan minnas mer än en dag i taget.
  Av förklarliga skäl blir boken något tjatig, varje skärva av minne måste vändas och vridas på - Christine har ju inte så mycket att gå på i sitt sökande efter sin egen identitet utan får jobba med det lilla hon fått reda på.
Det är dock en ganska fascinerande resa hon ger sig in på, och det är intressant att läsa en historia som berättas av någon som inte alls vet vad den handlar om ännu. Det är också lite klaustrofobiskt att befinna sig inne i Christines huvud, men det väcker en del tankar om hur minnet fungerar och hur det skulle vara att försöka hitta en mening med att leva ett liv där man inte har någon egen historia utan bara kan befinna sig i nuet. Mot slutet blir det dessutom riktigt spännande. En läsvärd, lite annorlunda bok som var svår att lägga ifrån sig när man väl fastnat i den!

Recex från Bazar förlag.

Så jävla easygoing

Förra veckan kom ett recensionex av Jenny Jägerfeldts senaste roman Jag är ju så jävla easy going, och det följde med en t-shirt! Måste säga att titeln passar ovanligt bra som t-shirttryck... Jag hade den på mig hela helgen på landet och kände mig mycket lättsam.