Pawana - J.M.G. Le Clézio

Ett skepp styr kosan söderut och upptäcker lagunen dit gråvalarna kommer för att kalva. Allt är stilla och lugnt, stränderna är vackra och havet kryllar av val. Eftersom denna historia utspelar sig på 1800-talet bör väl ingen bli förvånad av att den inte fortsätter med att människor och valar tar varandras händer och sjunger Kumbaya. Istället förbyts paradiset i blodig massaker.

Det bästa med denna bok är det otroligt snygga omslaget. Och att den är väldigt kort, bara femtio sidor. På dessa sidor ryms dock tillräckligt många skildringar av hänsynslös jakt för att få mig att ta ytterligare steg mot vegetarianismen. Det är plågsamt att läsa om hur valarna skriker av smärta, hur blodet färgar vattnet och hur kalvarna dör när mammorna harpuneras.

Boken är baserad på den sanna historien om hur kapten Scammon upptäckte valarnas lagun, höll på att utrota dem och sedan ångrade sig och arbetade för deras bevarande. Att det är sant gör det ännu jobbigare att läsa. Jag tror jag ångrar mitt tidigare påstående om vad som är bra med boken. Den är väldigt gripande och lyckas skildra människor med ett helt annat sätt att se på djur och natur än vi har idag. Och detta på ett väldigt litet utrymme.

Och så är det ju författaren nobelpristagare också, alltid trevligt att kunna kryssa av ytterligare en från listan.

Adams arv - Astrid Rosenfeld

Adams arv är en fantastiskt bra bok. Den är uppdelad i två historier, dels den om Edward som växer upp i Tyskland under 80- och 90-talen och dels om hans morfars bror Adam, som Edward är en kopia av, som levde under andra världskriget.

Adam förälskar sig en en kvinna som utvisas till Polen i början av kriget. Han beslutar sig för att följa efter henne, vilket vi som läsare inser är olämpligt för en jude vid denna tid. Edward har svårt att finna sin plats i världen och hans familj har tagit skada av händelserna under kriget. När hans morfar och mormor dör hittar han ett brev med Adams historia och börjar förstå mer av sin egen.

Jag tyckte framförallt om Adams del av boken. Sättet att skildra kriget och förintelsen som en bakgrundshändelse till en kärlekshistoria är väldigt bra. Det blir jobbigt att läsa för man anar att det inte kommer sluta lyckligt, men det är ändå skönt att det inte bara är sorg och oro. Det gör att offren för förintelsen blir mer levande, mitt i allt elände finns det en liten plats för kärlek och skönhet. Edwards del är intressant men inte lika gripande. Han växer upp med sin mamma och vet inte vem hans biologiska pappa är. Han har svårt att bli engagerad av något och saknar drivkraft. Jag har svårt att relatera till honom men det är ändå intressant.

Jag tyckte verkligen om allt med boken. Språket är bra, miljöskildringarna är bra gjorda, karaktärerna är intressanta, även de jag inte tycker så mycket om. Det är ganska svårt att beskriva vad boken handlar om, det är så många små händelser som bygger upp hela förloppet så att man måste berätta antingen allt eller inget. Men jag kan verkligen rekommendera alla att läsa den.

Awake at Dawn - inte bra, men dugligt.

Andra delen av C.C Hunters Shadow Falls-serier heter Awake at Dawn och tar vid exakt där del ett (Born at midnight) slutar.
Katie kämpar vidare med att förstå vem och vad hon egentligen är och vilka gåvor det är hon har fått. Ingen verkar kunna hjälpa henne i sökandet heller.
Den här boken, liksom sin föregångare, skulle ha varit så himla mycket bättre om den inte hade innehållit en extremt YA-stereotyp kärlekstriangel (är SÅ trött på det temat). Boken kändes ganska förutsägbar, men visade sig faktiskt innehålla en del överraskningar vilket ju var roligt. Jag antar att jag förr eller senare tar mig igenom fortsättningen (FEM böcker sammanlagt), man vill ju veta hur det går och de går så himla snabbt att läsa. Inga favoritböcker, men helt duglig underhållning för stunden.

Stål - Silvia Avallone

Anna och Francesca är tretton och bor i ett fattigt bostadsområde i en italiensk stad där stålverket är den största arbetsgivaren. Vid horisonten ligger Elba, men nästan ingen i området har varit där. Framtiden verkar bestå av att jobba på stålverket eller få barn och vara olycklig.

Stål är en bra skildring av två flickors uppväxt och livet i ett fattigt område. Miljöskildringarna gör hur man känner solen bränna mellan betonghusen och alla karaktärer är trovärdiga. Deras val och deras sätt att resonera känns alltid logiskt, även om man inte tycker om det.

Det är intressant att huvudpersonerna är ganska otrevliga. De är snygga och de vet om det och utnyttjar det så mycket de kan. Det kanske beror på vem man är, men jag känner mer igen mig i Lisa, en av deras klasskamrater som inte är lika populär, än i Anna och Francesca. Men även om jag inte riktigt tycker om dem vill jag att det ska gå bra för dem och det är jobbigt när dåliga saker händer. Överlag har boken dock en ganska positiv ton och det känns bra.

Lyckliga Moskva - Andrej Platonov

Moskva Tjestnova är barnhemsbarnet som växer upp till en inkarnation av den lyckliga sovjetmänniskan i början av 1930-talet. Hon brinner för det nya människoidealet och för alla framsteg staten gör och hon anser att kärlek är ett hinder för människan att uppnå sin bästa natur. Runt henne kretsar ett flertal män som slits mellan sina önskemål om att skapa ett bättre liv för alla människor och sin kärlek till Moskva Tjestnova.

Jag hade svårt att ta till mig den här boken. Allt är så fantastiskt och rejält och jag undrar om det är menat att vara en ironisk bok eller om författaren menar att de nya idealen är de enda rätta. Moskva beskrivs som rejäl, kraftig, blodfull och med ett hjärta som klappar så hårt att det hörs lång väg. Det är bra med en annorlunda skildring av en attraktiv kvinna, men det är svårt att ta till sig i en tid när det snarare är vacker och smal som premieras.

Det är svårt att ta karaktärerna riktigt på allvar i sin kamp för ett nytt människoideal, nu när vi vet hur det gick. Boken är skriven 1933-36, men publicerades inte förrän 1991. Det märks att den skrevs innan kriget. Samtidigt tror jag att den på många sätt är en bättre skildring av hur det var att leva i Sovjetunionen än de skildringar vi är vana vid. Det finns inga utrensningar i denna roman, utan folk är som folk är mest, jobbar, älskar, roar sig. Förutom huvudkaraktärerna då, som lever i ett annat ideal.

Det är svårt att beskriva vad romanen handlar om och svårt att komma in i den, men den som gillar romaner med motstånd kan säkert uppskatta den. Det är också en bok för den som vill få en inblick i ett annat synsätt än det klassiskt västerländska.

Böcker och skor

Jag har inte varit på bokmässan i helgen. Eller något annat år för den delen. Men det har förstås inte hindrat mig från att skaffa böcker. Förutom de jag tog från mina flyttande kompisar så har jag köpt några också.

Serier, som synes. Jag gillar serier, jag gillar skor och jag har turen att ha en man som som säger "så klart du ska köpa dem" när jag tvekar. Så det blev ett ytterligare par högklackade boots istället för de lågklackade skor jag var ute efter och fyra seriealbum istället för det jag var ute efter. Så kan det gå.

Sedan fick jag den strålande idén att det borde öppnas en kombinerad bok- och skohandel. Jag skulle lätt hänga där hela tiden och spendera alla mina pengar. Den skulle var inredd i mörkt trä, med böcker och skor huller om buller på hyllorna. Har en liten misstanke om att det kanske bara är jag som skulle uppskatta det dock.

Mellan rött och svart - Jan Guillou

Äntligen är den här: Mellan rött och svart, den tredje delen i Jan Guillous serie om nittonhundratalet. Det är det som är både det bästa och sämsta med en bokserie man gillar, att man får vänta så olidligt länge på att få veta hur det ska gå!

Första världskriget är äntligen slut, och man vågar hoppas på en ljus framtid. Böderna Lauritzen ger sig i in i fastighetsbranschen:  Oskar i Berlin och Laurentz i Sverige. Sverre bygger med sin konstnärliga talang upp en framgångsrik reklamverksamhet. Tillvaron är dock inte rosenröd. I Tyskland ökar inflationen, lönerna måste beräknas varje vecka så att man vet hur många miljoner de anställda ska ha, och det är svårt att placera sina tillgångar när den närmaste framtiden känns så oviss. Nazisterna tar allt större plats i samhället, snart genomsyras hela livet av ängslan för vad man egentligen kan säga, och vem som kan tänkas vara en angivare.
   I Saltsjöbaden lever Laurentz och hans familj ett lugnare liv. Laurentz bygger hus, hans hustru öppnar en läkarpraktik. De har det gott ställt, vilket de blir påtagligt medvetna om när de kommer i närkontakt med den nya arbetarpopulationen i samhället. Sonen Harald, märkt av en traumatisk händelse i Norge, avskyr allt norskt och vill identifiera sig som tysk. När han får möjlighet att studera i Tyskland är han överlycklig, äntligen ska han få komma hem och dessutom ska han bo hos sin morbror som är en äkta tysk krigshjälte!

   Det märks att boken är en del i en serie. Som sådan är den lysande. Jag älskar släktsagor och tycker alltid att det är fascinerande att få följa flera generationer i led. Om boken hade varit helt fristående hade jag nog tyckt att den varit lite tam, det märks att det hänt saker tidigare och att det ska hända saker i nästa bok. Men, det behöver man ju inte störa sig på när man vet att det finns flera delar! En annan sak som jag är lite tveksam till är den rika förekomsten av kändisar. Släkten Lauritzen träffar helt enkelt på orimligt många historiskt intressanta personer, det hade varit mer trovärdigt om ett par av dessa nämnts som "en författare som var i ropet" osv utan att för den skull ha en personlig relation till böckernas karaktärer.
Jan Guillou kritiseras ibland för att han inte skriver om kvinnor. Den här gången har han ansträngt sig lite extra och lägger en del krut på att beskriva kvinnornas liv och villkor, och det är inga tama hemmafruar som skildras utan politiskt intresserade, aktiva yrkeskvinnor.

Jag antar att fortsättningen kommer ut lagom till bokmässan 2014, så det är bara att börja räkna ner tills dess för jag kommer absolut att fortsätta följa familjen genom nittonhundratalet.

Rec ex från Piratförlaget

Jerusalem, biografin

Jerusalem är en komplicerad stad. Hem för tre världsreligioner, invaderad och ägd av ett otal olika härskare. Simon Sebag Montefiore har skrivit om stadens historia, men utgångspunkt från själva staden.

Detta är den bok som det tagit absolut längst tid för mig att läsa. Kanske inte i faktiskt lästid, men det har blivit många långa pauser mellan läspassen. Detta är inte en bok som jag längtat efter att läsa, utan dessvärre fick jag ofta tvinga mig till att ta tag i den. Jag ville ändå läsa ut den för det rör sig om en stad som är orsak till så mycket av dagens konflikter.

Jag hade höga förväntningar på denna bok, det kändes som en bra idé att utgå från själva staden. Tyvärr levde inte boken upp till förväntningarna. Problemet med att utgå från en stad är att det är svårt att relatera till det som händer runt om i världen för den som inte har hundra procent koll på världshistorien. Jag tycker också att Sebag Montefiore fokuserar mer på männen i staden än på själva staden.

Boken börjar i biblisk tid. Här tycker jag att ett stort problem är att författaren utgår från att det som står i Bibeln stämmer. När jag började läsa denna bok hade jag precis läst Bibeln och arkeologerna, som menar att det inte finns några som helst bevis, vare sig skriftliga eller arkeologiska för att Bibelns berättelser är sanna. Det blir därför lite svårt att ta en författare på allvar när han menar att händelser är sanna, för varför skulle de annars nämnas i Bibeln. Detta ledde till att jag i början blev tveksam till författaren och det höll i sig genom boken.

Jag tycker också att boken är väldigt rörig. Det står knappt några årtal i texten, bara i kapitelrubrikerna, och det gjorde mig en smula förvirrad om när olika saker utspelar sig. Texten hoppar en del fram och tillbaka, när man får följa en man som varit viktig i historien skildras hela hans liv och sedan hoppar historien tillbaka. Åtminstone känns det som det, det är svårt att avgöra när det inte finns några årtal.

Det är en stor brist på vanliga människor och kvinnor i boken. Det vimlar av härskare och generaler och det finns några enstaka kvinnor i egenskap av älskarinnor. Den totala överklassmansdominansen blir mycket tröttande efter ett tag och jag tycker att författaren skildrar kvinnor på ett rätt misogynt sätt. De som skildras är som sagt framförallt älskarinnor och det är framförallt deras utseende som beskrivs och författaren har ett rätt nedlåtande sätt att skildra dem.

Jag saknar även staden i boken. Jag har inte fått någon känsla för hur det ser ut eller hur det såg ut förut. Det nämns en massa tempel och kyrkor, men mest för de händelser som utspelas i dem. Det är ju ändå staden som ska skildras, men den förblir märkligt anonym genom boken. Det är synd för en bok med en så ambitiös idé och det känns som om den kunnat bli så mycket bättre.

Bästa festen

Var på fest hos några kompisar som ska flytta utomlands. Temat för festen var "vi kan inte ta med oss alla saker så kom hit och plocka på er det ni vill ha". Jag gick förstås direkt på bokhyllan. Detta blev skörden.

För om det är något jag verkligen behöver är fler böcker... Mycket trevlig fest i alla fall och ett smart tema om man vill bli av med saker.

På andra sidan Venus - Elisabeth Andersson

Maria Bergman har fått ett toppjobb på ett tidningsförlag under sin tidigare mentor Susannah Poirée Carlson, en mäktig mediaperson som brinner för kvinnors möjligheter inom företagsvärlden. Men när Maria visar sig vara mycket bra på sitt jobb känner Susannah sig hotad och börjar en kampanj för att motarbeta henne. Till att börja med förstår Maria inte vad som händer och när hon väl gör det är det kanske för sent.

På andra sidan Venus är en lättläst och lagom spännande bok. Den skildrar svårigheterna med att vara en kvinna i hög position från några olika perspektiv. Men trots att den utgör sig för att beskriva problemen de råkar ut för tycker jag att den fokuserar lite väl mycket på allas utseenden, lägenheter och inredningar. Det ska liksom vara lyxigt och alla ska vara snygga. Och självklart ska Maria träffa en man och han måste vara snygg, rik och framgångsrik men också händig och bra på att laga mat. Snark, kliché.

Vill man ha en lättläst svensk chick-lit som handlar om framgångsrika kvinnor är detta en bra bok att tillbringa en eftermiddag med. Vill man ha en djuplodande analys av sexism och strukturell diskriminering ska man läsa något annat.

Hoppas - Åsa Anderberg Strollo

Sextonåriga Jonna tröttnar på sin opålitliga mamma och alkoholiserade mormor och rymmer hemifrån. Sista dagen före jullovet tar hon sig från lilla Kolsva till stora Stockholm med planen att skaffa jobb i en julrushig butik och sedan någonstans att bo. Men det visar sig vara mycket svårare än hon tänkt sig och första natten tillbringar hon på en nattbuss. Sedan träffar hon Alex, en annan tonåring utan eget hem, och börjar lära sig hur man klarar sig som hemlös.

Jag tyckte väldigt mycket om Hoppas. Jonna känns hela tiden som en riktig människa och jag sitter hela boken igenom och oroar mig för henne. Suckar över att hon så envist vägrar ta emot hjälp, att hon tror att hon ska klara allt själv. Det framgår tydligt varför hon inte litar på vuxenvärlden och det är intressant hur olika livsvillkor gör att man litar på att myndigheterna eller inte.

Språket fungerar bra i boken, även om jag kan störa mig på Jonnas ständiga räknande av saker (vilket dock också är logiskt). Det känns att det handlar om ungdomar men det är inga förenklingar. Det kan låta som att boken är mörk, men överlag tycker jag att det finns en positiv ton i den. Jonna irriteras av att hon ständigt hoppas på saker, men jag gillar att hon gör det, det gör att det känns som om hon ändå kommer klara sig i slutändan. Och detta är en bok där jag verkligen bryr mig om huvudpersonen och vill att det ska gå bra för henne.

Jenny har också recenserat.

Ondskan i de norrländska skogarna

En liten flicka och en tonårspojke försvinner i skogen. Flickan kommer tillbaka, men hon är är förändrad. Vuxen på insidan, hämndlysten och ...ond? I skogen finns skogsflickorna som längtar efter allt de inte har och inte kan ta hand om.
   I Frida Edmans Förvriden står skogen och dess mytiska väsen i centrum. Det är en rå och skoningslös saga med en otäck krypande stämning. Jag gillar själva idén men tyvärr känns  boken lite platt, då man inte kommer någon av karaktärerna in på livet. Jag var också lite besviken på slutet där det plötsligt kommer in en berättarröst på ett väldigt märkligt sätt. (Väldigt snyggt omslag dock!)

De ensamma - Håkan Nesser

En man hittas död nedanför ett stup. En tragisk olycka, tills polisen inser att hans sambo dog vid samma stup trettio år tidigare. Polisen börjar utreda bägge dödsfallen men tvekar länge om det rör sig om mord, självmord eller olyckor. Deras efterforskningar leder tillbaka i tiden, till en grupp människor som möttes i Uppsala.

Jag har läst alla Nessers böcker om Van Veeteren men detta är den första jag läst med hans nya huvudperson Gunnar Barbarotti. I stället för i ett obestämbart Nordeuropa utspelar den sig i obestämbara mellansvenska skogar. Stämningen är lite glättigare i Barbarotti-böckerna, jag får mer en känsla av Skoga än av den regniga stad Van Veeterenböckerna utspelar sig i.

Nesser är bra på deckare, det är spännande och ett bra flyt. Jag gnällde tidigare på att alla deckare måste ha orsaker långt tillbaka i tiden, men här fungerar det ändå bra. Jag uppskattar också att folk har svårt att minnas saker som hände för trettio år sedan, i vissa fall verkar vittnen ha bisarrt bra minne. Karaktärerna och deras utveckling känns logisk, de har alla trevliga och mindre trevliga drag och de känns alla mänskliga. Boken hoppar mellan olika personers perspektiv men det är bra gjort och man förstår hela tiden vems synvinkel man följer.

Jag gillar dock inte huvudpersonen Barbarotti eller hans kollega Backman. De är inte personer jag skulle uppskatta att umgås med och därför är jag inte intresserad av att läsa så mycket om dem. Som tur är fokuserar boken mycket på de andra karaktärerna och morden/olyckorna/självmorden, så jag behöver inte drabbas så mycket av huvudpersonernas tankar.

Jag kan tänka mig att läsa fler böcker om Barbarotti, men jag kommer nog inte att leta upp dem aktivt. Men jag skulle verkligen rekommendera Nesser om man vill läsa en bra svensk deckarförfattare.

Mycket övernaturligheter för pengarna

Born at midnight, av C.C Hunter är ytterligare en i raden av paranormal YA. Ganska trivsam, men med standardhandling.

Katie skickas på inrådan av sin psykolog till sommarlägret Shadow Falls. Hon tror att det är ett specialläger för problemtonåringar, men det visar sig att problemen inte är skolk och droger. Samtliga ungdomar på lägret är övernaturliga, och har kommit dit för att lära sig att hantera sina krafter och att samarbeta. Katie börjar ana att den stalker som har förföljt henne en längre tid kanske inte är mänsklig, och att det kanske även gäller henne själv.
   Det blir lite för mycket när man klämmer in varulvar, vampyrer, feer och spöken i samma roman, men å andra sidan så får man ju verkligen mycket övernaturligheter för pengarna. Jag blev lite stressad när jag upptäckte att detta är del 1 av 5 (FEM!? Räcker det inte ens med trilogier längre?), men det är inte omöjligt att jag läser allihop om de är lika snabblästa som denna.

Nytillskott i bokhyllan

Ytterligare några nya....
Två stycken recensionsex från Bazar förlag:
Innan jag somnar, av S.J Watson och Mörk ängel av  Laini Taylor. De kom egentligen för en vecka sen, men jag lyckades tappa bort postavin och fick otåligt vänta på att få en påminnelse. Nu är de iallafall här och ska läsas så snart som möjligt!
Texas gothic, av Rosemary Clement-Moore impulsköpte jag från Amazone.
På nyöppnade Erikshjälpen hittade jag "Hvad en gift man bör veta". En handbok i äktenskap från 1903, den måste ju bara vara helt fantastisk. 

Glittrande, stinkande 1700-tal

Femtonåriga Hedvig Charlotta av Holstein-Gottorp hämtas från Eutin i Tyskland för att bli gemål åt kungens bror Karl. Kungen heter Gustav III, och han har inte lyckats skaffa sig en tronarvinge. Därför är det av stor vikt att hans bror gifter sig och ordnar detta så snart som möjligt. Charlotta blir snabbt populär vid hovet. Hon är vacker, spirituell, spexig och påhittig. Tyvärr är hertig Karl inte särskilt imponerad av sin unga brud. Han är känd för att vara en kvinnokarl med många affärer, och han har inget intresse av att ändra sina vanor.
   Charlottas bästa vän heter Sophie von Fersen. Hon är sjutton år och hejdlöst förälskad i prins Fredrik. Kärleken är besvarad, men Sophie är ingen lämplig brud för en kunglig och relationen motarbetas från alla håll.
   Berättelsen om Charlotta är en intressant bild inifrån hovet fullspäckad med intriger: otrohetsaffärer, hemliga sällskap, skvaller och svek. Kläder och frisyerer är oändligt viktiga och den som för tillfället står högst i kurs sätter trenderna. De enorma håruppsättningarna kryllar av löss, och dålig lukt döljs gärna med parfym.
   I slottets källare finns ingen som helst glamour. Där lever föräldralösa barn på nåder, obetald arbetskraft som får de allra värsta arbetsuppgifterna. En stum flicka i nioårsåldern plockas en dag upp från botten för att hålla den mörkrädda Charlotta sällskap om nätterna. Flickan har inte ens ett eget namn utan kallas Pottungen, och hennes uppgift blir just att assistera hertiginnan med nattkärlet. De rika har inte särskilt mycket sympati med de fattigas svåra liv, det är två helt skilda världar som möts - och självklart inte på lika villkor.
 
Jag tyckte väldigt mycket om Barnbruden. Det är en levande skildring av svenskt 1700-tal, med charmiga karaktärer som har både bra och dåliga sidor. Historien berättas helt ur kvinnornas perspektiv, till och med kungen är något av en bifigur. Hade jag haft tid skulle jag ha sträckläst, det var riktigt svårt att lägga ifrån sig boken. (Glädjande nog är det första delen i en planerad trilogi!)

Rec ex från Piratförlaget

Läsrapport, sommarsammanfattning

Jag har helt glömt bort att göra en sammanfattning varje månad på hela sommaren.
Desto bättre, för nu får jag ju ihop en rejäl lista :)

Såhär såg det ut:
Maj:
# Rekviem för en vanskapt - Mattias Hagberg
# Pappa Pellerins dotter - Maria Gripe
# Beautiful Redemption - Kami Garcia
# Hemlös - Gail Carriger
# Vi är inte såna som i slutet får varandra - Katarina Sandberg
# Beautiful Darkness - Kami Garcia
# Fighting to survive - Rhiannon Frater
Juni:
# Av kött och blod - Henrik Johansson
# Pandemonium - Lauren Oliver
# Good omens - Neil Gaiman
# Beautiful Chaos - Kami Garcia
Juli:
# Under the dome - Stephen King
# Paris chéri - Ida Pyk
# Springa med åror - Cilla Naumann
# Den vita frun - Frida Skybäck
# Den oändliga historien - Michael Ende
# Norrtullsligan - Elin Wägner
# Vår ponny Twiggy - Gunilla Wolde
# Among others - Jo Walton
# 62 dagar - Cilla Naumann
# Flyg ollonborre, flyg - Christine Nöstlinger
Augusti:
# Moln över Hellesta - Margit Söderholm
# I klockornas tid - Maria Gripe
# Fjäril - Sonya Hartnett
# Ett år av magiskt tänkande - Joan Didion
# De döda språkens sjö - Carol Goodman

Warm bodies, filmen vs. boken

Jag läste boken Varma kroppar i mars 2012 och var imponerad över hur den kombinerar zombiespänning med ett snyggt språk och filosofiska funderingar. Nu har jag äntligen tagit mig tid att se filmen också. Handlingen är samma, men jag tycker inte att filmen har samma känsla som boken. Det går så snabbt för zombien R och hans zombievänner att förändras, det uppmärksammas inte alls att skelettzombierna har något syfte med sitt härjande och R har gått från kostymklädd till huvtröja. (Ja, störde mig väldigt på klädseln faktiskt, eftersom det kändes som att det gjorde honom till en helt annan person. Nu var han tonåring eller kanske strax över 20, i boken var det mer oklart men jag uppfattade honom verkligen som lite äldre än så). Trots kritiken så tyckte faktiskt att filmen var helt ok, men den är säkert bättre för de som inte läst boken innan.

Tematrio: tegelstenar

Det var länge sen jag hakade på någon av Lyrans tematrios, men idag kör vi en!
Veckans tema är Tegelstenar, och det har jag plöjt ett antal genom åren...
Här är tre läsvärda sådana som jag hittade i min egen bokhylla.

1) Special topics in calamity physics av Marisha Pessl (661 sidor) är både en mordgåta och en coming-of-age roman, som berättas på ett otroligt snårigt och intressant sätt, späckat med citat och referenser till litteratur, konst, film osv.

2) Shantaram av Gregory David Roberts (938 sidor) är boken som jag rekommenderar till alla oavsett ålder eller intressen. Det är mitt säkra kort när någon frågar efter boktips, hittills har jag inte hört om någon som läst den som inte älskat den. En oerhört levande skildring av livet i slummen i Indien med ett nästan absurt persongalleri som känns som om de vore ens egna vänner och fiender.

3) A dance with dragons - George R R Martin  (1117 sidor). Den här får jag erkänna att jag inte har läst ännu, men jag kan nästan garantera att den är fantastisk för det har de tidigare fyra delarna i serien varit.

Det finns råttor överallt utom på Antarktis

Clara har inte bara lämnat småstaden för storstaden utan även gjort en klassresa uppåt. Det blir tydligt redan efter någon sida av Det finns råttor överallt utom på Antarktis, när den vuxna Clara besöker sitt barndomshem. Genom Claras ögon ser vi hur arbetarmamman klär sig fel/äter fel/pratar fel, och Claras dryga pojkvän tar avstånd från hela situationen, lätt äcklad och väldigt distanserad. Clara står inte ut länge, men när hon möter en gammal klasskamrat vid stationen  kastas hon tillbaka till skavande minnen från 90-talets högstadietid som inte går att värja sig mot.
Nostalgin är total i läsningen av boken, även om Claras år i sjunde klass utspelade sig några år senare än mitt. Tidsmarkörerna är ändå så bekanta. Kurt Cobain är död (han som var så snygg!), Filaskor är det coolaste som finns och om man inte har en Marwintröja så finns man nästan inte. Clara och hennes ensamstående mamma bor i en hyreslägenhet som har en baksida som den ständigt positiva mamman hävdar är "nästan som en trädgård", och varför skulle man vilja resa bort när man bor så nära havet? Mamman har både en heltidstjänst och ett helgjobb, det finns verkligen inte pengar till någon Marwintröja i Claras värld, men det är inte sånt som går att förklara för kompisar som bor i villor och åker på utlandssemester varje år.
Relationerna mellan eleverna i skolan är ett minfält där det gäller att trampa rätt. Ha rätt prylar, säga rätt saker, vara rätt. Det som är rätt att göra för en för en är fel för en annan, det gäller att veta sin plats, veta vem man är och vem man förväntas vara.
När den opålitliga och totalt gränslösa Christan Breken börjar i klassen skakas Claras statiska tillvaro om. Christian är både spännande och obehaglig, och bekantskapen med honom leder till att Clara gör saker hon aldrig föreställt skulle förekomma i hennes värld. 

Boken bjuder på en rejäl nostalgitripp. Det blir nästan för mycket. Författaren vill så väldigt gärna placera historien ett visst år att det till en början överskuggar berättelsen, jag satt länge och försökte sortera egna minnen av musik, trender och märken på nån slags tidsaxel snarare än att komma karaktärerna nära.
Som en klasskildring är den nästan plågsam, det är så tydligt hur fångna karaktärerna är i sina egna små boxar som de inte ens föreställer sig att kliva ur. Clara vill så gärna passa in någonstans, men hon känner hela tiden en distans till både kompisar och familj. Det viktigaste är att skratta hysteriskt när nån av de coola tjejerna drar ett skämt även om det inte är roligt. Samtidigt är det oerhört viktigt att plugga hårt varje kväll för att få bra betyg, även om Clara inte vet vad hon ska ha betygen till. Hon ska ju gå barn och fritid i gymnasiet och få ett yrke, inte studera vidare på de där skolorna där man går efter gymnasiet och som är både lockande och skrämmande och kanske kostar pengar som hon inte har.
Jag hade förväntat mig att relationen mellan Clara och Christian skulle vara i fokus, men han förblir ogreppbar, konstig och  omöjlig att förstå helt - både för Clara och för läsaren. Jag tycker om det. Det gör att det hela känns ännu mer äkta. Det finns mycket att känna igen sig i. Både rent tidsmässigt för oss som var tonåringar på nittiotalet, men också tonåringarnas ängslighet, falskhet och nyckfulla relationer. Osäkerheten, längtan efter något annat, känslan av att det här är allt som finns och som någonsin kommer att finnas.
En riktigt bra bok som jag kommer att tänka på länge.
(Omslaget gillar jag absolut inte, det känns alldeles för "ungdomsbok", och den här är nog mer en bok för vuxna än för de som själva är i Claras ålder).

(Rec ex från Ordfront förlag).

Nytt i brevlådan idag igen

Idag kom det ett stort, platt bokpaket från England. I det låg den omtalade (åtminstone om man är medlem i arkitektgrupper på facebook....) Freehand drawing & discovery, som sägs vara något alldeles extra för inspiration och instruktioner om hur man skissar bättre. Hoppas att det stämmer, för jag skulle verkligen vilja komma igång med att rita oftare.

Tävlingstips!

Beroende av böcker lottar ut ett ex av Att de i tid må väckas, av Frida Arwen Rosesund, passa på! Man har till den 11/9 på sig att vara med och tävla.
Läs om handlingen på bokus. Den låter riktigt intressant tycker jag!

Zelda vs. patriarkatet

Äntligen! Lina Neidestams Zelda är tillbaka i ett tredje album!
Zelda är sig lik: arg på patriarkatet, ofta för packad och mer eller mindre ständigt på jakt efter vackra män att sätta tänderna i. Efter att ha flummat runt i album nr 2 tvingas hon nu växa upp, åtminstone litegrann. Det gör hon motvilligt. Visserligen har hon ett jobb, men det tar emot att be de dryga mediamännen till chefer om lön. Och visst flyttar hon ihop med sin kille, men hon väljer att se det som att hon ockuperar hans soffa snarare än att de blir sambos. Hon är rapp i käften, bitsk och hon vill gärna vara självständig och stark - något som inte är så himla lätt när man inte har varken bostad eller pengar.
Det bästa med Zelda är humorn som håller en väldigt jämn nivå: varenda strip är rolig. Det är dessutom så sjukt snyggt tecknat och färglagt, jag älskar karaktärernas varierade ansiktsuttryck och kroppsspråk.
Tydligen finns Zelda från och med i somras även som serietidning, och jag hoppas verkligen att den får stor spridning så att ännu fler upptäcker hur bra Lina Neidestam är.

Mycket nytt i brevlådan!

De senaste dagarna har det ramlat in en massa böcker i brevlådan. Härliga dagar, med andra ord!
Kärleken passerade här en gång, av Peo Bengtsson fick jag av Booked.nubooked.nu.
All we know of heaven, av Jacquelyn Mitchard är ett secondhandfynd från Amazon.
Barnbruden, av Anna Leastadius Larsson är ett recensionsex från Piratförlaget som jag redan är halvvägs igenom. Än så länge gillar jag den mycket!
Mellan rött och svart är tredje delen i Jan Guillous serie om 1900-talet, även den ett recensionsex från Piratförlaget.
Det finns råttor överallt utom på Antarktis, av Sara Beisher är ett recensionsex från Ordfront förlag som jag har läst ut och strax ska skriva lite om.
Underst ligger Lina Neidestams tredje seriealbum om Zelda, vilket jag sträcklästa direkt när jag öppnat paketet... Det är ett resensionsex från Kartago.

Och vet ni vad? Det är ännu fler böcker på väg hem till mig...

Jorden runt med Lyrans Noblesser

I år tänkte jag hänga med på Lyrans Noblessers läsutmaning Jorden runt. Börjar lite högmodigt med att tänka att jag ska läsa ALLA böcker. Vi får väl se hur det går.

Första omgången är i Europa och det finns fem böcker att välja på:

Andrej Platonov - Lyckliga Moskva (Ryssland)

Silvia Avallone - Stål (Italien)Astrid Rosenfeld - Adams arv (Tyskland)Hilary Mantel - Wolf Hall (England)Jean-Marie Gustave Le Clézio - Pawana (Frankrike)

Den jag är mest sugen på är Wolf Hall. Jag och alla andra i Stockholm. Alla ex är utlånade på biblioteken och det är rätt långa köer. Men det ska också bli kul att läsa böcker jag inte hört talas om tidigare.

Avig Maria

Avig Maria är en samling blogginlägg och krönikor av Mia Skäringer. De handlar framförallt om hur hon mår dåligt för att hon inte hinner vara med sina barn och hur hon jobbar så att hon går in i väggen. Men också om hur hon köper ett hus på en ö och känner sig hemma där.

Den här boken talar inte till mig överhuvudtaget. Jag tycker mest det känns som en lång "buhu, det är så synd om mig som är så populär"-text, vilket jag inser är en fruktansvärt orättvis bedömning. Blogginläggen antyder att det fanns ett livligt kommentarsfält och förmodligen känner många igen sig i åtminstone delar.

Men om man inte gör det är boken fullkomligt ointressant. Det finns inget språkligt, karaktärsfördjupande eller omgivningsskildrande som uppväger det tunna innehållet. Om man är intresserad av snaskiga detaljer om kändisars privatliv hittar man inte det heller (skönt nog). Detta är en bok som behöver rätt målgrupp och den kommer så småningom lämna mitt hem och förhoppningsvis hitta den.