Lullabies for little criminals - Heather O'Neill
Baby är tolv år och bor med sin pappa Jules i Montreals red light district. Jules missbrukar av och till heroin, och verkar dessutom vara lite (och ibland mycket) psykiskt störd. De är fattiga, äger i stort sett ingenting, flyttar runt mellan olika hotellrum och sunkiga lägenheter. Baby trivs dock för det mesta med sitt liv. Hon finner ofta en stark gemenskap med andra barn, får vänner och förlorar dem igen, beundrar de vuxna missbrukarna och vill bli som dem samtidigt som hon längtar efter att få vara ett vanligt barn med en mamma som tar hand om henne.
När Jules för första gången åker in på ett behandlingshem börjar det gå utför för dem båda.
Boken är ibland riktigt plågsam, men samtidigt hoppfull och väldigt fint skrivet. Den är pepprad med fina liknelser, och karaktärerna är så levande beskrivna.
"Jules had a bottle of white wine in the fridge once for about three months. I liked to sneak a few sips while I was pretending to look for the jam. The wine would make my feet feel soft and buzzy like hummingbirds. I loved to take a little drink and then sit on the fire escape. It felt like there were toads in the wind that whispered, 'Kiss me. Kiss me. Kiss me.'"
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar