Igår var första gången jag sa "Äntligen!" i sammanhanget *nobelpristagare i litteratur avslöjas* på ett helt oironiskt sätt.
Heja Tranströmer!
"Vad roligt för honom, han måste vara jättejätteglad" sa jag till Anna, som svarade "det ser inte ut som det" och visade förstasidan på dn.se, där de hade valt att illustrera nyheten med en (förvisso gammal) bild av Tranströmer där hans ansiktsuttryck snarare tydde på *deprimerad med huvudvärk*. Sen kom det en gladare, så jag antar att de bara hade väldigt bråttom vid första försöket.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar