För några veckor sen läste jag Anders Fagers Samlade svenska kulter. Och älskade den!
Det är en samling berättelser (många berättelser), som handlar om hemliga ockulta sällskap, urtidsmonster, dagisbarn, tonårstjejer, roadtrips och ålderdomshem. Vissa av historierna hänger ihop, vissa tror man gör det, men man vet inte säkert. Jag blir förvirrad, äcklad, road och väldigt sugen på att läsa mer av Anders Fager. Detta är riktigt bra svensk skräck.
Jag har läst att många jämfört boken med Lovecraft, vilket förmodligen har sina poänger. Själv kan jag inte uttala mig så mycket i den frågan, min enda Lovecraft-upplevelse hade jag som sextonåring då jag, hetsad av en klasskompis, lånade en novellsamling av honom på biblioteket och, i princip, tänkte: "vad är det här för skit?" och slutade läsa efter halva. Så, helt likt är det nog inte. Eller så har min smak ändrats, och jag borde ge Lovecraft en andra chans.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar