Utan ett ord

Imorse läste jag ut vad som känns som en standardthriller: Utan ett ord av Linwood Barclay.
14åriga Cynthia vaknar en morgon i ett tomt hus. Hela hennes familj har försvunnit utan att lämna minsta spår efter sig. 25 år senare bestämmer hon sig för att ta reda på vad som egentligen hände. Varför lämnade dem henne ensam, och kan det vara så att familjen fortfarande är vid liv?

Jo, visst, det är ganska spännande. Jag tyckte att upplösningen var skapligt oväntad, och det finns en del kul bifigurer (till exempel Cynthias pojkvän från high school, en kriminell ledare för någon slags gäng som steker ägg och oroar sig för sin styvdotter) men upplevelsen dras ner lite av att jag ungefär halvvägs in i boken började tycka att Cynthia var riktigt irriterande.