smakar jag på Whips
berömda pannkakor
och de är delikata.
Onekligen.
Men jag vill ändå trycka ner det perfekta lasset
i halsen på honom.
Mamma
kunde inte laga mat.
I En sån där vidrig bok där mamman dör av Sonya Sones får vi möta Ruby vars mamma just har dött. Hennes moster kan inte ta hand om henne, och den enda andra släkting som finns att tillgå är en pappa som hon aldrig har träffat. Inte nog med att pappan bor på andra sidan USA så att Ruby måste flytta flera tidszoner ifrån alla sina vänner - han är dessutom en berömd (och rik) filmstjärna. Pappan visar sig vara snäll, och det är uppenbart att han anstränger sig för att lära känna sin dotter. Ruby tycker att det är för sent för sånt. Han övergav henne och hennes mamma, han är en svikare som man inte kan lita på.
Boken är skriven i diktform, vilket till en början var lite fint och sedan övergick till att bli mer och mer irriterande. Jag tycker inte att läsningen flöt så bra, de korta raderna gjorde att jag tänkte in konstiga pauser i alla repliker. Ruby är lite väl oresonlig, men å andra sidan har hon en väldigt turbulent tid bakom sig så man kan kanske unna henne att vara lite tjurskallig.
Boken var ok, men om den hade varit skriven på "vanligt" sätt (vilket jag föredrar rent språkmässigt) så hade den inte haft något unikt alls. Den är finns betydligt mycket mer form än berättelse i den, och det är lite tråkigt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar