Jag brukar gilla chick lit, men av någon anledning har jag aldrig läst Sophie Kinsellas böcker. Nu låg den här bland de översta i kassen jag fick av Jenny och fick följa med på min Lissabonresa i helgen. Tyvärr tog den slut innan flygresan gjorde det, den var väldigt lättläst.
Rebecca Bloomwood lever ett glamoröst liv i London. Hon jobbar som ekonomijournalist och spenderar sin lediga tid med att shoppa kläder, skor och smink. Det ingen i hennes omgivning vet är att hon har stora skulder på grund av allt shoppande. Hon har flera kreditkort som alla är övertrasserade och får arga brev från banken. Hennes sätt att hantera det är att gömma breven och shoppa mer för att må bättre.
Jag tyckte att En shopaholics bekännelser var jobbig att läsa. Det var som att titta på ett avsnitt av Lyxfällan, men utan ordentliga ekonomer som kommer och styr upp allting. Jag blir irriterad på Rebecca för att hon inte tar tag i saker, för att hon inte förstår hur lite pengar hon har. Det är väl en rätt bra skildring av ett missbruksbeteende men jag tycker aldrig man kommer riktigt nära Rebecca. Jag blir stressad över hennes lögner men bryr mig samtidigt inte så mycket. Slutet kändes rätt avhugget, typ "snipp snapp snut, så var allt bra igen". Jag vet att det finns fler böcker, men känner inget större behov av att få veta hur det går (och jag vet ju redan hur det går, titlarna säger det mesta).
I det här fallet måste jag faktiskt säga att filmen är bättre än boken. =)
SvaraRadera